Försöksdjuren som fortfarande lider
På Göteborgs universitet och Astra Zeneca i Mölndal hålls tusentals möss, hundar och katter. Djurskyddslagens förbud mot att utsätta djur för lidande gäller inte dem. På söndag är det Försöksdjurens dag – en dag då djuren på forskningslaboratorierna uppmärksammas världen över.
Efter att en tredjedel av labradorens tänder har dragits ut opereras åtta tandimplantat in i underkäken. Bomullstrådar fästs runt implantaten där bakterier samlas och skapar inflammationer i tandköttet. Ibland går det så långt att benet runt tänderna börjar brytas ner. Drygt ett år efter att tänderna drogs ut avlivas hunden.
Djurförsöket är ett av alla de som utförs på Göteborgs universitet. Djuren hålls på laboratoriet för experimentell biomedicin högst upp på Medicinareberget. Varje år används ett tiotal hundar, lika många får, ett tjugotal katter, ett hundratal grisar och flera tusen möss och råttor i försök där.
I Sverige påbörjas försök på över 2 700 nya djur varje dag – nästan en miljon per år. Då är inte de fiskar som används vid provfiske och studier av fiskebestånd medräknade. Tillsammans är antalet nästan åtta miljoner djur per år.
Innan ett försök påbörjas måste det godkännas av en djurförsöksetisk nämnd. Landets sex nämnder består alla av fjorton ledamöter: två jurister, sex personer som arbetar med djurförsök, fyra politiker och två personer som representerar någon djurskyddsorganisation.
En granskning som Fria Tidningen gjorde förra året visade att 98 procent av alla ansökningar godkändes av nämnderna.
Enligt lag får djurförsök inte göras om alternativ finns, men det är inte nämndernas uppgift att utreda om andra metoder kan användas. Det ska forskarna själva göra.
Stiftelsen Forska utan djurförsök arbetar för att i framtiden kunna ersätta alla djurförsök.
– Då kommer man helt ifrån den etiska problematik som djurförsök alltid innebär. Det är fortfarande tillåtet att utsätta djur för lidande i försök. Ibland är syftet med forskningen att de ska utsättas för sjukdomar eller skadas på annat sätt. Därför är försöksdjur undantagna från djurskyddslagstiftningens förbud mot att utsätta djur för lidande, säger Karin Gabrielson Morton, sakkunnig på Forska utan djurförsök.
De djur som används i försök måste vara uppfödda för ändamålet. En del föds upp på anläggningen där de används, medan andra föds upp av kommersiella uppfödare och transporteras över hela världen. Om forskaren önskar att något organ ska tas bort händer det att djuren opereras redan hos leverantören. Det avlas fram fler djur än vad som används och många avlivas för att de har fel kön eller genetisk sammansättning. Väl på laboratorierna hålls djuren på begränsade ytor.
– Med mycket få undantag sitter de i små burar hela sina liv. Miljön är strikt kontrollerad och ger små möjligheter till motion och aktiviteter, särskilt för mindre djur som gnagare. Minimimåtten för kaninburar är så små att en vuxen kanin inte kan ta ett normalt skutt framåt, säger Karin Gabrielson Morton.
Alla djurförsök klassificeras efter ”svårhetsgrad”. All negativ påverkan på djuren – från stress till smärta – ska inkluderas i beräkningen. De tre svårhetsgraderna är ”ringa”, ”måttlig” och ”avsevärd”.
Ett försök som har den högsta svårhetsgraden, ”avsevärd”, gäller 1 500 möss på Göteborgs universitet. Alla möss får en hjärtinfarkt genom att ett blodkärl till hjärtat kläms åt. Syftet med försöket är att se hur testosteron påverkar utfallet av hjärtinfarkt, då det är vanligare att män drabbas. Efter försöket avlivas mössen genom att personalen bryter nacken av dem eller söver dem.
Utöver Göteborgs universitet är den andra stora djurförsöksaktören i Göteborgsområdet Astra Zeneca i Mölndal. En av deras godkända ansökningar beskriver hur 100 hundar av rasen beagle bland annat ska andas in olika substanser via ansiktsmasker. Syftet är att se hur substanserna påverkar hundens andning och organ. Biverkningar som kan leda till att hunden avlivas är till exempel kramper, kräkningar, andningsbesvär och att hunden börjar bita och riva sig själv tills sår uppstår.
I dag är möjligheterna till djurfri forskning många. De vanligaste metoderna innebär att man ersätter djuren med celler i provrör, digital teknik eller prover från patienter.
– Mänskligt material innebär att man slipper ta hänsyn till artskillnader. Med ny teknik kan hudprover från människor omvandlas till celler som inte är lika lättåtkomliga, till exempel de som finns i hjärnan och hjärtat. I framtiden kanske det kommer vara möjligt att individanpassa forskningen så att man kan se hur just du reagerar på ett visst läkemedel, säger Karin Gabrielson Morton.
Forska utan djurförsök vill att mer resurser ska läggas på att ta fram nya metoder.
– Det är viktigt att forskare blir medvetna om att EU har som mål att ersätta alla djurförsök så snart det är vetenskapligt möjligt, och att det är alla involverades ansvar att fler djurförsök ersätts. Det här måste genomsyra den forskningsproposition som regeringen ska lämna till riksdagen i höst.
Djurförsök i världen
Människor har bedrivit forskning på djur i 2 000 år, men det var under 1900-talet som antalet djurförsök ökade explosionsartat.
Tillförlitlig statistik över antalet djur som används i hela världen finns inte, men det tros handla om ett par hundra miljoner. Att man inte vet det exakta antalet beror dels på att alla länder som utför djurförsök inte publicerar statistik över det och dels på att länderna räknar på olika sätt.
Enligt USA:s officiella siffror använder de en miljon djur varje år. De räknar inte med råttor, möss, fåglar och fiskar. Om man inkluderar dem blir siffran istället 34 miljoner.
Några av de vanligaste arterna som används är möss, råttor, kaniner, hundar, fiskar och grisar.
Försöksdjurens dag har varit en temadag sedan 24 april 1979.
Dagen instiftades av den brittiska organisationen The International Association Against Painful Experiments on Animals (IAAPEA).
Källor: Jordbruksverket, Forska utan djurförsök, ansökningshandlingar till Djurförsöksetiska nämnden i Göteborg.

