• Några av de största problemen i svenska vatten är övergödning, gifter och fiske. Marint skräp och främmande arter är andra problem som kräver insatser i Havs- och vattenmyndighetens nya åtgärdsprogram. Arbetet med att genomföra åtgärdera har redan satts igång.
  • Linda Rydell, utredare på Hav
Landets Fria

Mål om friska hav kommer inte att nås

32 åtgärder och två miljarder kronor ska få bukt med övergödning, gifter och hårt fiske. Men målet att få en god havsmiljöstatus år 2020 kommer inte att uppnås.

Havs- och vattenmyndigheten, Hav, har tagit fram ett åtgärdsprogram för att förbättra havsmiljön i Nordsjön och Östersjön. Bakgrunden är EU:s havsmiljödirektiv där medlemsstaterna skrivit under på att Europas hav ska ha god miljöstatus år 2020. Hav har i tidigare utredningar konstaterat att det finns stora problem i svenska vatten. De största orosmolnen är övergödning, farliga ämnen och fiske. Påverkan av turism och andra näringar ökar också, konstaterar myndigheten.

– De viktigaste belastningarna är uttag av arter genom fiske och tillförsel av näringsämnen och gifter. De senare har främst landbaserade källor där en stor del av åtgärdsarbetet behöver ske på land, säger Linda Rydell, utredare på Hav.

Bland annat har höga halter av ämnet tributyltenn, TBT, hittats i sediment trots att det numera är förbjudet att använda i bottenfärg. Övermålad TBT förekommer fortfarande på fartyg och kan spridas från hamnar. En åtgärd i programmet är att utreda varför spridningen fortsätter.

Fiskefrågan ska lösas genom minskat fiske och införande av fredningstider och fler fredade områden. Inga specifika förslag på vilken fisk och i vilka områden begränsningarna kan komma att gälla är med i förslaget.

– Det handlar om att man ska utreda var det behövs fler områden eller fredningstider, säger Linda Rydell.

I programmet finns också stöd till odligng av så kallade blå fånggrödor som musslor och alger med som en åtgärd, vilka aktivt tar upp fosfor och kväve ur havet.

Flera av åtgärderna handlar om att ta fram mer information och att öka kunskapen. Men enligt Linda Rydell är programmet handlingskraftigt.

– Det är ingen papperstiger utan ett dokument som verkligen leder till handling och förbättring av havsmiljön. Det första steget är utredning som sedan ska landa i att konkreta åtgärder utförs.

Åtgärdsprogrammet har tagits fram i samarbete med andra myndigheter och i dialog med kommuner och intresseorganisationer.

– Vi har haft en dialog med andra EU-länder genom havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar och tittat på hur vi kan synka arbetet och samarbeta på olika vis.

Kommer åtgärderna att leda till att målet om en god havsmiljö 2020 uppnås?

– Det blir svårt att nå målen, vilket beror på naturens återhämtningstid. Om man har ett övergödningsproblem räcker det inte att bara skära av utsläppen, det kommer fortfarande finnas övergödningsproblem i decennier framöver. Om alla länder bidrar kan det kan få en substantiell effekt.

Åtgärderna är ändå värda att genomföra menar Linda Rydell.

– Att miljön har så lång återhämtningstid är det tyngsta argumentet för att vi måste jobba med det här. Att bromsa upp en försämring är otroligt viktigt.

Fakta: 

EU-krav på friska vatten

Enligt EU:s havsmiljödirektiv ska Europas havsområden ha en god miljöstatus år 2020, något som medlemsländerna förbundit sig att genomföra. För Sveriges del handlar det om delar av Östersjön och om Västerhavet. Åtgärdsprogrammet beräknas kosta cirka två miljarder kronor att genomföra.

Källa: Hav

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu