• De berömda stjärnhusen i Gröndal uppfördes 1944-46.
  • Skärholmens centrum byggdes 1968.
  • Tage Erlander var en av de första hyresgästerna i det här huset i Marieberg på Kungsholmen som byggdes 1962. Huset kallas därför ofta för "Erlanderhuset".
  • Dan Hallemar.
Stockholms Fria

Från nödbostäder till skenande priser

Hur har tidigare bostadskriser lösts? Och hur kan man bygga på ett sätt som främjar jämlikhet? I sin nya utställning gör Arkdes en historisk djupdykning i bostadskriser under 100 år.

1917 är startpunkten för Arkdes utställning Bo. Nu. Då: Bostadsfrågor och svar. Det var året när staten införde hyresreglering och det lagstiftades om besittningsrätt, så att man inte skulle kunna vräka människor hur som helst.

– Det året gick det också en utställning om arbetarbostäder på Liljevalchs och i Stockholm uppfördes ett antal tillfälliga nödbostäder för arbetare ritade av Gunnar Asplund. Det är de tidigaste arkitektoniska exemplen på nödbostäder vi har i utställningen. Tiden kring 1917 var också en period när svenskar efter att under lång tid ha flytt landet började stanna kvar i Sverige. Emigrationen till Amerika avtog och folk flyttade till städerna, säger Dan Hallemar, curator.

1923 bildades hyresgästföreningen, vilket gjorde att de mindre bemedlade inte var utelämnade åt spekulationsbyggen. Och under 1930-talets kris införde svenska staten 1933 för enda gången så kallad social housing.

– Staten gav i uppdrag åt kommunerna att bygga hus för fattiga barnfamiljer. Det är en form av social housing som Sverige inte haft efter det. Det var hus som var direkt riktade till de som hade det allra svårast. Efter kriget kom den bostadssociala utredningen. Den ledde fram till den moderna svenska bostadspolitiken, där inga skulle särbehandlas utan alla skulle bo bra till en rimlig kostnad, säger Dan Hallemar.

Något man kan se historiskt är att bostadsbyggandet varit störst när staten varit ekonomiskt inbegripen i byggandet istället för att låta marknaden sköta sig själv. Men kriser har inte bara lösts av politiker, utan har även gett upphov till nya former av arkitektur.

– Särskilt i början av krisperioder finns en tendens att det kommer fram nya arkitektoniska idéer, till exempel smalhusen kring 1930. Sedan vid mitten av 1940-talet började man experimentera med stjärnhusen som finns i till exempel Gröndal och Västertorp, där man har en unik variant på punkthusen. Under 1950- och 60-talen var innovationen inriktad på hur man kan bygga delar av hus i fabrik. Det fanns en idé om flexibilitet och att skapa variation. Sedan av olika anledningar blev det inte så, många uppfattar ju arkitekturen från den perioden som monoton.

Presenterar ni idéer till lösningar av dagens bostadssituation?

– Vi har en del förslag från arkitektkontor, till exempel förtätningar i bostadsområden. Men det är inte så att vi gått ut och bett om nya idéer, tanken är mer att skapa en historisk resonans till situationen i dag. Det krävs en politik och en arkitektur som är långsiktig.

I utställningen presenteras statistik som visar på den stora ojämlikhet mellan människor och stadsdelar som finns i dag.

– Vi försöker ge en bakgrund till hur bostadsbyggandet skulle kunna fungera som ett samhällsbygge. Hur man bygger bostäder kan skapa ett jämlikt eller ojämlikt samhälle beroende på val man gör. Nutidsbilden är ganska dyster.

Tar ni även upp de upptrissade priserna?

– Ja, vi har en station där man kan klicka sig fram och se var man har råd att bo från 1980 fram till i dag, för att se hur liten marknaden blivit för många av dem som vill skaffa en bostad. Då får man en bild av ett Sverige som stängts för ganska många, säger Dan Hallemar.

Fakta: 

Bo. Nu. Då

• Utställningen består av ett antal rum för olika teman. Arkitektoniska svar på utmaningar, Interiörer och Bostaden som dröm och begär är några exempel på teman.

• Pågår till januari 2017.

• Bo. Nu. Då kommer att turnera runt i landet och avslutas med en festival med seminarier och debatter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Med klasstänk i systemet

Föreningen Arbetarskrivare delar årligen ut ett stipendium på 5 000 kronor. I år går det till Helena Gillinger från Stockholm.

Fria Tidningen

Romantisk komedi om hbt-boende

Bitte Andersson, som tidigare gjort filmen Dyke Hard, är aktuell med en seriebok om ett äldreboende för hbt-personer.

Göteborgs Fria

© 2025 Fria.Nu