Vattenkraftverk omvandlar vattnets rörelseenergi till el. De byggs därför där det redan finns en fallhöjd i form av fors eller vattenfall och så görs en fördämning. Det hindrar fisk från att vandra upp och ner i vattendraget och vattnets naturliga flödesmönster rubbas.

– Följden blir att det ursprungliga ekosystemet i vattendraget blir påverkat och i vissa fall försvinner och det är en av anledningarna till att kraftverk behöver tillståndsprövas, säger Anders Skarstedt, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Som Landets Fria tidigare skrivit om är vattenkraften ett stort hinder för vandrande fisk. Den splittrar upp fiskarnas livsmiljö, få kraftverk har fisktrappor och om det saknas skyddsgaller dras småfisk och yngel in i turbinerna och slås sönder. Vattenkraften för med sig problem för bland annat ål, öring och även andra vattenlevande djur som till exempel uttrar.

Länsstyrelserna fick 2012 särskilda pengar för att utöka tillsynen av vattenkraften. Tre domar från mark- och miljööverdomstolen slog fast att urminnes hävd för att dammen funnits där i hundratals år eller så kallade privilegiebrev från kungen inte ansågs vara tillräckliga för ett tillstånd i dag. Istället skulle länsstyrelserna förelägga ägarna att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken.

– Vår uppgift är att se till att verksamheterna har tillstånd och vi försöker ge utövarna goda möjligheter att ansöka frivilligt innan vi ger något föreläggande, säger Anna Johansson på länsstyrelsen i Kronoberg.

Hon känner till kritiken som riktats mot myndigheten (se artikeln Kritik mot hårdare krav på vattenkraften), men tycker inte att den överensstämmer med arbetssättet som länsstyrelsen använder. Anna Johansson menar att tillsynen av vattenkraft bottnar i samma princip som allt miljöarbete i Sverige – den som har fördel av verksamheten ska också stå för kostnaderna för eventuell miljöpåverkan. Förutom kraven i miljöbalken kräver EU:s vattendirektiv att alla vattendrag ska ha god ekologisk status.

– Det här är ett område som är eftersatt och kanske är det därför som det blir konflikter. Verksamhetsutövarna är inte vana att bli kontrollerade.

Hundratals av de småskaliga vattenkraftverken saknar tillstånd. Den storskaliga vattenkraften har inte samma situation.

– Men de tillstånden kan man tycka är lite gamla. De är oftast från någon gång mellan 1920-1960-talen och gäller utan tidsgräns fram till eventuell omprövning eller om de skulle återkallas. De innehåller kanske inte riktigt de villkor som vi skulle vilja ha i dag, säger Anders Skarstedt.