Utredare vill inkludera transpersoner i hatbrottslagstiftning
Transpersoner ska innefattas av lagen om hets mot folkgrupp och uttryck som ”könsöverskridande” identitet och ”ras” i rättsliga sammanhang ska moderniseras. Det föreslår regeringens utredare Erica Hemtke.
– Transfobiska förolämpningar måste kunna åtalas av åklagare.
Lagen om hets mot folkgrupp innefattar idag etniska och religiösa grupper, samt homo- och bisexuella, men det är inte olagligt att uttrycka hot eller missaktning mot transpersoner som grupp. Av rapporter som bland annat Folkhälsomyndigheten gett ut framgår det att transpersoner utsätts för diskriminering, våld, hot och annan kränkande behandling i mycket högre grad än den övriga befolkningen. De visar också att hälsan, framför allt den psykiska hälsan, bland transpersoner är mycket sämre än hos befolkningen i övrigt.
Utredningen om ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner tillsattes av den borgerliga regeringen 2014 och Erica Hemtke, numera chefsrådman vid Södertörns tingsrätt, utsågs till särskild utredare. I veckan lämnade hon över betänkandet till kultur-och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
– Transpersoner behöver skyddas av straffbestämmelserna om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Transfobiska förolämpningar måste kunna åtalas av åklagare. Det ska också tydligare framgå att transfobiska motiv är försvårande när straff bestäms. Dessutom bör lagstiftningen inte peka ut transpersoner som ”avvikare”, säger Erica Hemtke i ett uttalande.
Den kritiserade diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet och uttryck” har också varit föremål för utredning. Enligt förslaget bör ”könsöverskridande” identitet eller uttryck ersättas av ”könsidentitet eller könsuttryck”.
Del av uppdraget var även att överväga om orden ”ras” och ”rasmässig” kan tas bort från lagstiftningen. Utredningen säger att det bästa vore att i de straffrättsliga bestämmelserna ersätta ordet ras med uttrycket ”föreställning om ras”.
– Historiskt har ordet ras använts om människor i en biologisk mening i svensk lag. Det är dags att lagstiftaren tar avstånd från ett sådant synsätt och tydligt markerar att det saknas någon vetenskaplig grund för att dela in människor i olika raser. Samtidigt får problemet med rasism inte osynliggöras och skyddet för de som utsätts får inte urvattnas. Utredningen föreslår därför att straffbestämmelserna i stället tydligt ska sätta fokus på problemet, nämligen gärningsmännens rasistiska föreställningar som motiv för att kränka människor, säger Erica Hemtke.
Förslaget har nu lämnats ut på remiss innan riksdagen får besluta om huruvida ändringarna ska genomföras.
