• I staden Diyarbakir, där det bor många kurder, var det protester mot söndagens resultat i valet.
  • I Istanbul firade många att partiet AKP fick fler röster än i valet i juni.
  • Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu talar till folket efter valet.
Sesam

President Erdogans parti vann nyval i Turkiet

I söndags var det val till parlamentet i Turkiet. Partiet AKP fick flest röster och kan nu bilda en egen regering. Men president Erdogan kan fortfarande inte ändra grundlagen utan stöd från andra partier.

På söndagskvällen firade många som stödjer AKP att partiet fick ett så bra resultatet i valet. Många åkte runt i bilar i storstaden Istanbul och spelade hög musik. Under söndagen hade folket fått välja nya politiker till parlamentet i Turkiet. I valet fick AKP 49 procent av rösterna. De fick alltså många fler röster än i valet i juni, då de bara fick 41 procent. Då förlorade partiet den majoritet i parlamentet som de hade haft sedan år 2002. Men i valet i juni fick det kurdiska partiet HDP istället fler röster än i tidigare val. I valet i juni kom HDP in i parlamentet för första gången. Det var första gången ett kurdiskt parti kom in i parlamentet.

Efter valet i juni skulle AKP bilda en regering tillsammans med andra partier. Men det misslyckades. Många tror att president Erdogan blockerade försöken att bilda en regering med andra partier. Det ledde till att det istället blev ett nyval i söndags, bara fyra månader efter det senaste valet. Många var förvånade över att AKP fick ett så bra resultat. Men det ser ut som att AKP lockade väljare från alla de andra partierna. De tre partierna CHP, HDP och MHP fick alla färre röster än i valet i juni.

En orsak till att fler röstade på AKP kan vara att de tror att det kommer att göra Turkiet till ett stabilare land. De senaste månaderna har det varit mer våld i Turkiet än på länge. Det har varit strider mellan militären och den kurdiska gerillan PKK, efter en tids vapenvila. Det har också varit två stora terror-attacker mot demonstrationer, som Islamiska staten säger att de är skyldiga till. Efter terrorattacken mot freds-demonstrationen i Ankara den 10 oktober ställde både Republikanska folkpartiet CHP och HDP in sina stora kampanj-möten inför valet. De var rädda för att fler attacker skulle kunna hända. Många som är emot Erdogans politik tycker att staten inte har gjort något för att skydda dem från terrorattacker.

Ett av president Erdogans mål är att han själv ska få mer makt i Turkiet. Han vill ändra grundlagen så att presidenten får mer makt och regeringen får mindre makt. Men även om AKP nu kan bilda en egen regering, kan partiet ändå inte ändra grundlagen självt. För att kunna ändra grundlagen måste AKP få stöd från andra partier.

Fakta: 

AKP har styrt Turkiet länge

AKP (Rättvise- och utvecklingspartiet) kom in i Turkiets parlament år 2002.

Partiet har styrt Turkiet sedan dess.

Det var då ett nytt parti i Turkiet, som ville att Turkiet skulle gå med i EU.

Redan då var Recep Tayyip Erdogan ledare för partiet. Han var ledare fram till år 2014, då han istället blev Turkiets president.

I dag är Ahmet Davutoglu partiledare och premiärminister.

AKP är ett konservativt och moderat islamskt parti.

Partiet anses bland annat ha bidragit till att Turkiet har fått en bättre ekonomi.

Källa: säkerhetspolitik.se, wikipedia

Ordlista

grundlag -en -ar = en lag om hur ett land ska styras och t ex vilka rättigheter medborgarna har

kampanjmöte -t -n = ett möte där politiker talar till folket eller sina väljare

nyval -et - = ett extra val för att välja t ex ett nytt parlament eller regering

parlament -et - = de politiker som människor har valt för att de bland annat ska skriva nya lagar

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Moderater i kamp mot flyktingungdomar

När samhället påstår att du har en annan ålder än du uppger riskerar du att bli polisanmäld av kommunpolitiker. Det är erfarenheten som sjutton flyktingungdomar i Skurups kommun gjort. Nu har tre personer polisanmält kommunledningen för falsk angivelse.

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2026 Fria.Nu