Jag funderar över verkliga resurser och inbillade. Odlingsjord, utsäde och kunskapen att odla – det ser jag som riktiga, varaktiga resurser. Men löftet om att det finns pengar på banken eller i statskassan känns rätt mycket luftigare. Undrar hur det skulle gå att luta sig alltmer på de stadigare resurserna och börja släppa taget om de som inte känns så hållbara. Hur skulle det gå om det blev missväxt då?

Jag tycker att emigrationen till Amerikat på grund av svält på 1800-talet är märklig. Historierna om de steniga åkrarna i Småland, och hur de stackars bönderna blev brutna av allt släpande av sten medan deras barn svalt. Kanske hade det gått att byta odlingsmetod och bygga upp fin bördig jord på och runt stenarna med en massa organiskt material. Stenarna magasinerar värme som många grönsaker växer finfint av! Kanske var det för att de fattiga sneglade på hur storgodsen odlade. De plöjde sin mark. Men de fattiga hade inte mark som lämpade sig lika bra för att plöja, för de hade de steniga bitarna. En del av förklaringen till svälten kan ha varit att de försökte arbeta mot naturen istället för med den, de försökte använda tekniker som inte passade deras mark.

Att jobba med naturen handlar om att se vilka förutsättningar platsen har. Att snegla på hur naturen själv etablerar växtsamhällen där. Att se vilka ätliga växter som går att introducera, gynna och kombinera just där. På naturens villkor, men vinklat mot sådant vi kan äta. Då sliter man inte ut sin rygg.

Jag planterar min pension. Kanske det inte blir så värst mycket pensionspengar kvar till mig när jag blir gammal. Men jag har min trädgård! Ur min synvinkel är den fullt tillräckligt stor att försörja mig om jag sänker mina krav en del. Nu handlar det om att ordna odlandet så att jag klarar att sköta den när jag är gammal också. Där kommer kunskapen om att arbeta med naturen in. En klassisk grönsaksodling kräver mycket ogräsrensning, grävning, sådd och plantering. Ett alternativt odlingssystem liknar mer naturens, med mer fleråriga växter än ettåriga, med polykultur istället för monokultur. Och med massor av organiskt material och slutna kretslopp för näringen. Det kräver visserligen mer eftertanke och observation, men mindre fysiskt arbete!

Jag bygger min trädgård nu, så att jag ska kunna luta mig tillbaka när jag blir gammal. Och så funderar jag på hur det ska gå för dem som inte har utrymmet att plantera sin pension på.