Flyktingar får inte rätt vård
Alla flyktingar har rätt till en gratis hälsoundersökning. Men de allra flesta blir inte undersökta.
– Flyktingarna måste få rätt hjälp, säger Cecilia Magnusson. Hon är verksamhetschef på Stockholms läns landsting.
Alla flyktingar har rätt till en gratis hälsoundersökning. Men inte ens hälften av alla nyanlända blir undersökta. Cecilia Magnusson är verksamhetschef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på Stockholms läns landsting. Hon tycker att myndigheterna behöver undersöka hur fler flyktingar ska få sin hälsoundersökning. Hon tror att det är något som är fel på systemet nu.
– Det är viktigt att alla som behöver det får vård. Både för deras egen skull och för samhället. Samhället tjänar på det, på lång sikt, säger hon.
Cecilia Magnusson säger att informationen om hälsoundersökningarna kanske är svår att förstå.
– Man kanske tror att det är svårare att få asyl om man har problem med hälsan, säger hon.
Flyktingar löper högre risk att bli sjuk än de som inte har flytt. Det kan bero på saker som har hänt i landet som man flyr ifrån. Men det kan också bero på att det sliter på hälsan att fly, komma till ett nytt land och vänta på uppehållstillstånd.
Den ökade risken gäller flera olika sjukdomar, berättar Cecilia Magnusson. Det är till exempel psykisk sjukdom, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom.
– Det är viktigt att hälsan fungerar för att andra delar av livet ska fungera. Det vet vi. Det behövs ett system för att se till att flyktingar får rätt hjälp, säger hon.
Hon tycker att det finns en risk att man inte upptäcker flyktingars hälsoproblem. Då får de inte rätt vård i tid.
– Sjukvården måste lära sig mer om de hälsoproblem som flyktingar kan ha. Den kunskapen finns redan i Sverige. Här finns personer med erfarenheter från andra kulturer som vi kan ta hjälp av, säger Cecilia Magnusson.
Anna Nergårdh är chefsläkare för Stockholm läns landsting. Hon tycker att sjukvården har både kunskap och resurser. De samarbetar med alla som tar emot flyktingar. De följer vad som händer, för att kunna ge den vård som människor behöver.
– Många människor är väldigt trötta när de kommer. De kommer att behöva hjälp under lång tid med att bearbeta hur det är att komma som flykting. Vi vill att fler ska göra hälsoundersökningarna. Men jag tror att fler kommer att genomföra dem när de vet om de ska stanna just i Stockholm, säger Anna Nergårdh.
Men på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin är man inte lika säker på att systemet fungerar bra.
– Vi behöver undersöka anledningen till att många inte genomgår undersökningen. Det kanske finns saker som vi kan ändra på, säger Cecilia Magnusson.
Lätt svenska: Matti Ridenfeldt
Ordlista
epidemiologi –n = kunskapen om hur sjukdomar sprids
kärl –et – = kanal i kroppen som blodet åker igenom: t ex ven, artär eller ådra
löp/a –er –te –t de löper hög risk = risken är stor för dem
resurs –en –r = saker som man behöver använda, t ex pengar
samhällsmedicin –en = kunskapen om vilken vård medborgarna behöver
sikt här: på lång sikt = när det går lång tid
slita, sliter, slitit, slet här: det sliter på hälsan = det gör hälsan sämre
verksamhetschef –er –er = chef över det som ett företag sysslar med



