Färre än hälften av alla nyanlända genomför den gratis hälsoundersökning som de har rätt till. Därför behöver systemet för undersökningarna ses över, anser Cecilia Magnusson, verksamhetschef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på Stockholms läns landsting.

– Det är medmänskligt och humanitärt viktigt, säger hon.

Antalet asylsökande i Stockholms län ökar kraftigt just nu och flyktingarna som kommer löper ökad risk att bli sjuka. Orsaken kan vara situationen i landet de flyr från och migrationsprocessen. Riskökningen gäller en rad tillstånd, som psykisk sjukdom, diabetes och hjärt- och kärlsjukdom. Det berättar Cecilia Magnusson, verksamhetschef för Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) på Stockholms läns landsting.

– Vi vet att hälsa är en viktig förutsättning för att andra delar av livet ska fungera. Det behövs ett system för att se till att den här gruppen människor blir omhändertagen på rätt sätt. Både för deras skull och för samhällets, säger hon.

Alla som kommer till Sverige har rätt till en gratis hälsoundersökning, men färre än hälften av flyktingarna genomför den.

– Det kan bero på att informationen om det är svår att förstå. De kanske tror att det här är del av asylsökningsprocessen och att det kan ställa till det för dem, vilket inte alls är fallet. Vi behöver titta närmare på vilka barriärer som finns för att genomföra dem och se över systemet för själva undersökningarna, säger Cecilia Magnusson.

Annars ser hon en risk att människor faller mellan stolarna och inte får rätt vård i tid.

– Vi behöver öka människors kunskap om sin egen hälsa, men även sjukvårdens kunskap om de nya hälsoutmaningarna. Det är inte nödvändigt att börja bygga den kunskapen från början heller. I Sverige finns personer med erfarenheter från andra kulturer som vi kan ta hjälp av, säger Cecilia Magnusson.

Anna Nergårdh, chefläkare för Stockholm läns landsting, menar att sjukvården är väl förberedd både resursmässigt och kunskapsmässigt, samt att de hela tiden följer läget för att kunna anpassa efter de behov som finns.

– Vi arbetar i nära samarbete med alla aktörer som är delaktiga i mottagandet av de som nu kommer till oss. Många människor är framförallt trötta och medtagna och kommer långsiktigt att behöva hjälp med att bearbeta de psykosociala påföljderna. Vi vill att fler ska göra hälsoundersökningarna, men jag tror att en större andel kommer att genomföra dem när de vet om de ska stanna just i Stockholm, säger Anna Nergårdh.

Hälsoundersökningar för nyanlända är alltså inte en akut åtgärd.

– De akuta hälsoproblemen skiljer sig inte från det vi är vana vid, det har vi god kunskap om. Däremot kommer vi att behöva rigga långsiktigt för att kunna bistå med hjälp för psykosociala problem, säger Anna Nergårdh.

Men på CES är man alltså inte lika övertygad om att rutinerna är optimala.

– Vi anser att vi behöver se över helheten på systemnivå och se över medicinska och kulturella detaljer. Jag hoppas att politikerna i landstinget tycker att det är viktigt, annars är det ingen idé att vi gör utredningar och lägger fina förslag. Det här är medmänskligt och humanitärt viktigt, men även samhället kommer att tjäna på det på lång sikt, säger Cecilia Magnusson.