Inför mötet med Tyskland förbundskansler Angela Merkel presenterade statsminister Sefan Löfven tio ståndpunkter som ska vara Sveriges riktlinjer i flyktingfrågan i EU. Regeringen vill öka antalet kvotflyktingar till EU från dagen 22 000 till cirka 100 000, att EU ska införa en omställningsmekanism för att alla länder ska ta emot flyktingar och att fler lagliga vägar in till Europa ska skapas. Hur de ska skapas är upp till EU-komissionen, enligt regeringens riktlinjer.

Ett förslag som har förts fram av flera partier är att införa så kallade humanitära visum. I dagsläget nekas en person visum till Europa om det kan misstänkas att personen kommer att söka asyl i landet. Det gör det extra svårt för människor i konfliktdrabbade områden att ta sig över Europas gränser.

– Vi är för ett införande av humanitära visum men det måste drivas av EU. Sverige kan inte ensamt införa ett sådant system, säger Isabell Ekvall (S), vid socialförsäkringsutskottet.

Folkpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill alla införa humanitära visum och de vill också avskaffa transportöransvaret som gör att rederier och flygbolag riskerar böter om de låter flyktingar utan visum resa med dem. Även Centerpartiet är positiva till det, men de vill ta det ännu längre och göra det möjligt för flyktingar att söka asyl på svenska ambassader utanför EU. I ett motionssvar i år skrev partistyrelsen att de medger att det i områden där det råder krigstillstånd skulle medföra betydande svårigheter att hantera asylärenden på ett säkert sätt, men att det finns goda skäl att erbjuda möjligheter i länder där det kan bedrivas på ett säkert sätt.

Kristdemokraterna är för humanitära visum, men betonar att det måste införas på 521EU-nivå. Sverigedemokraterna är emot och hänvisar till att det innebär en risk för de sökande att gå miste om en rättssäker prövning. Moderaterna hade inte tid att svara på hur de ställer sig i frågan när Fria Tidningen sökte dem, men har tidigare uppgett för tidningen Dagen att de är emot det.