2006 var Tobias Jansson med och startade miljömagasinet Camino. Några år senare läste han en intervju i tidningen som väckte intresset för Cradle to cradle-konceptet, en teori som inspireras av naturens eget kretslopp och syftar till att återanvända material istället för att kasta och producera nytt.

– Det grundläggande handlar om att på olika sätt få resurser att räcka till bättre. Vi kan skapa bättre materialflöden genom att ändra hur vi gör affärer. Vi måste också renovera och återanvända saker och då pratar jag om att göra det i stor skala, inte en liten lappa-och-laga-verkstad, säger Tobias.

Han startade sitt eget företag 2012 och jobbar nu på heltid med att föreläsa och hjälpa företag med att ställa om till cirkulär ekonomi. Det handlar om att hitta nya affärsmodeller som att hyra ut produkter istället för att hela tiden producera nytt som sedan hamnar i soporna eller längst in i garderoben, säger han. Det finns redan exempel på företag som har hittat modeller för att hyra ut produkter som de tidigare har sålt. Exklusiva klädföretag erbjuder uthyrning av festkläder och det finns sportmärken som hyr ut sport- och friluftskläder samt utrustning.

– Det är briljant eftersom man som konsument annars lägger mycket pengar på till exempel en skidjacka och sen använder den en eller två gånger per år, säger Tobias.

Finns det inte en risk att det blir en klassfråga att kunna ta del av den cirkulära ekonomin om företagen behöver tjäna tillräckligt med pengar på uthyrningen istället för att sälja olika plagg till var och en som hyr?

– Det är en intressant fråga, men jag tror snarare att det kan bli en demokratisering av mode. De som inte har råd att köpa en Louis Vuitton-väska kan istället hyra en över en helg. Det finns också initiativ av privatpersoner som hyr ut fina plagg. Det ger tillgång för fler och det kan hända spännande saker när marknaden förändras för det här sättet.

Än så länge är mycket i sin linda och många måste med innan konceptet gör någon märkbar skillnad för koldioxidutsläppen eller miljön.

– Men det börjar hända saker nu. När mitt intresse för cirkulär ekonomi väcktes var det helt blankt i Sverige på området, förutom en liten nördig förening. Sedan dess har det spridits mer och i år var det uppe på Almedalsnivå med seminarier och föreläsningar där man pratade om det här.

– Jag tänker att det kommer att dröja 50–100 år innan samhället har ställt om till fullt utvecklad cirkulär ekonomi. Jag vill vara realist och jag ser det här som det enda riktigt kraftfulla vi kan jobba med i klimatfrågan.

Förutom konceptet med delat ägande handlar det också om att utveckla kvaliteten på materialen så att allt kan återvinnas. Inom cirkulär ekonomi pratar man då om två sorters kretslopp som består av dels biologiskt avfall och dels tekniskt avfall. Det biologiska avfallet ska vara så pass rent att de kan återvända till naturen och det tekniska avfallet ska kunna stanna i en industriell materialloop. På det sättet kan cirklarna av material slutas och vi behöver inte ständigt utvinna nytt av jordens resurser.

– Återvinning av olika material är problematiskt i dag. Papper kan till exempel återvinnas fem eller sex gånger, sen förlorar det kvaliteten. Det finns stora framsteg att göra när det gäller teknisk återvinning. Vi borde använda oss av plast som kan tas tillbaka när produkten slutar fungera och omarbetas till en ny produkt utan att plastens kvalitet går förlorad på vägen.

Det görs redan kontorsmattor av nylon 6 och polyolefin, som är plastmaterial som ingår i en industriell materialloop eftersom de går att återvinna och kan göras om till nya mattor med exakt samma kvalitet som den förra.

– Företaget som gör de här mattorna har byggt en anläggning där de kan genomföra återvinningprocessen, så när en kontorsmatta behöver bytas ut kan de ta tillbaka den och göra en ny, säger Tobias Jansson, som tillägger att det krävs att det görs i stor skala för att det ska fungera rent logistiskt.

Många som arbetar med miljöfrågor menar att det storskaliga är problemet och att klimatkrisen inte bör lösas med nya tekniska medel. Vad anser du om det?

– Det måste växa fram olika lösningar på olika nivåer. En del saker måste vara storskaligt för att ha relevans och nå en kritisk massa. Återvinningen av kontorsmattorna med en egen anläggning skulle inte vara möjlig om det inte vore en av de största leverantörerna av kontorsmattor. Sen kan man ha en diskussion om konsumtionshets och allt konstigt vi gör mot naturen ovanpå det här, men det är ändå vettigare att samtidigt jobba med cirkulär ekonomi än att inte göra det.

Precis som att förnyelsebar energi successivt ska ersätta tidigare energisystem så siktar Tobias på att allt ska in i den cirkulära ekonomin så småningom.

– Ska vi ha kvar jordens ekosystem så måste vi ställa om till ett hållbart samhälle. Den stora frågan är hur vi får igång det. Det finns en stor tröghet eftersom det kostar att ställa om, men i förlängningen väntas företag som arbetar cirkulärt tjäna mer pengar än de som arbetar med linjär ekonomi. Men de börjar inte tjäna mer om ett år, det tar tid och därför krävs politiska medel för att ställa om. I Danmark erbjuds företag gratis rådgivning från miljökonsulter för att driva på en förändring, säger Tobias.

Den förra EU-kommissionen tog fram ett förslag om ett paket för cirkulär ekonomi och drev på ett förbud mot att deponera eller bränna allt det som går att återvinna. Men den nya kommissionen som formades efter EU-valet kastade förslaget i soptunnan.

– Troligtvis fanns det starka aktörer som inte skulle klarat av att leva upp till det och som såg till att förslaget inte gick vidare. Sverige hade kanske inte klarat av att följa en sådan lagstiftning, här bränner vi mycket sopor.

Utöver att jobba med att införa cirkulär ekonomi hos företag försöker Tobias att själv leva som han lär. Han är besatt av att sluta cirklar med sina material, säger han.

– Nu har jag till exempel en gammal dator som jag funderar på hur jag kan göra för att återvinna. Jag brukar alltid försöka ta reda på vem som kan göra det bästa av mitt avfall. Aldrig kasta kläder i grovsoporna är regel nummer ett, det finns flera olika aktörer som tar emot kläder och tyg.

Privatpersoner som tycker om konceptet kring cirkulär ekonomi och vill göra något själva kan börja med att hyra och hyra ut saker. Bilpooler, appar och internetsidor där privatpersoner hyr ut sina bilar växer just nu. Tjänsten Airbnb där privatpersoner kan hyra ut sina hem till turister är ett annat exempel på hur uthyrningsverksamheterna växer. Den startade 2008 och 2013 skrev The Economist om hur 4 miljoner personer hade använt sig av tjänsten, 2,5 miljoner bara under 2012. Det finns uppenbara miljöfördelar med att hyra varandras outnyttjade tillgångar istället för att alla ska ha sina egna och nya saker hela tiden, säger Tobias.

– Vi vill åt sakers funktion, inte prylen i sig. Det är spännande att släppa idén om absolut ägandeskap.