Fördjupning


Omställningens gräsrötter

  • Ylva Lundin visar runt på gården i Alingsås.
  • Grisarna Agneta och Anni-Frid var de första djuren som kom till Östängs gård.
Fria Tidningen

Ylva bytte storstan mot en småskalig gård på landet

När politikerna gör något så kommer det att vara för lite och för sent. Det säger Ylva Lundin som för mindre än ett år sedan tog saken i egna händer och flyttade till en gård på landet. I dag håller hon på att starta ett småskaligt jordbruk som kan stå emot framtida energi- och matkriser.

På Östängs gård i Alingsås kommun är det liv och rörelse i trädgården trots det stadigt strilande sommarregnet. Femton deltagare i Ecotopia biketour har tältat i trädgården. Vissa av dem har nyss vaknat, andra är i full färd med att bygga fågelholkar och fläta hasselstaket som ska skydda odlingarna från vind.

– Cyklisterna kom i går eftermiddag och kör vidare i morgon. På vägen stannar de för att hjälpa till och utbyta kunskap med olika eko-projekt, säger Ylva Lundin.

Hon och hennes man Jonas Dahl flyttade till gården i oktober 2014 och sedan dess har de inte haft en hel vecka för sig själva.

– Jag och Jonas är båda stadsbor från början. Att klara av det här bygger på att bilda nätverk. När vi jobbar med gården inser att vi har mycket kvar att lära, men vi inser även att andra också har mycket kvar att lära. Vi vill ha utbyten, både med personer i omställningsrörelsen och andra människor.

Än så länge är det framför allt ambitionen som skiljer deras omställningsgård från en vanlig gård. Jonas och Ylva sköter gården själva och de har båda varsin halvtidstjänst vid sidan av.

– På sikt vill vi klara oss utan fossila bränslen. Eran med billig fossil energi är snart över och korrelationen mellan energi och mänsklig kraft kommer att förändras. I framtiden kommer det att behövas fler händer i jordbruket men i dag klarar vi oss inte utan traktor, säger Ylva.

För Ylva och Jonas har det blivit arbetsintensivt eftersom det bubblar fram nya projekt hela tiden och de anlägger odlingarna för hand.

– Vi har sprungit och tränat på gym tidigare, men det här är ansträngning på en ny nivå. Jag vaknar på morgonen och känner efter om alla kroppsdelar är med och fungerar fortfarande.

För att kunna producera mat utan att använda sig av fossilt bränsle och bekämpningsmedel ska Ylva och Jonas satsa på småskaligt jordbruk med många olika grödor och djur.

Tanken är att motarbeta den monokultur som råder inom dagens jordbruk med få grödor på stora arealer. Ett ekologiskt storskaligt jordbruk kan till och med kräva mer fossilt bränsle än ett konventionellt jordbruk eftersom maskiner måste användas för att rensa bort det ogräs som besprutningen tar död på annars.

– Vi har en liten odling som jag kan kolla varje dag. Upptäcker jag larver på en planta kan jag ta itu med det direkt innan det sprider sig, säger Ylva.

Många olika grödor lockar till sig många olika djur och det blir mindre risk för att en art invaderar.

– Att vi täckodlar gör jorden bördigare. Vi har lärt oss mycket av permakulturkurser. Vi vill skapa en plats där vi bygger upp jorden. Konventionellt jordbruk, med besprutning och monokultur, utarmar jorden.

Allt började 2005. Jonas fick ett telefonsamtal från en vän som pratade om oljeproduktionstoppen – det som också kallas peak oil – som innebär att den lättillgängliga råoljan tar slut och att produktionen därmed minskar. Det gör oljan dyrare i förhållande till arbetskraften vilket i sin tur kommer att påverka vår ekonomi.

– På den tiden fanns det inte information om det här i Sverige. Jonas kollade upp internationella sidor på nätet och gjorde en hemsida där han publicerade information som han översatte till svenska, säger Ylva.

De köpte en bensinsnål bil och såg över uppvärmningen för huset men kände ändå att det inte var tillräckligt.

– 2009 hittade vi Omställningsrörelsen. Fram till dess hade vi känt oss som ufon som bekymrade oss om det här, men där hittade vi en gemenskap och kunde börja skapa nätverk.

Omställningsrörelsen jobbar för att ställa om samhället på bred front. De menar att vi står inför tre kriser: ekologisk kris, ekonomisk kris och energikris. För att minska vårt ekologiska avtryck på jorden krävs annat än teknologiska lösningar, vi behöver förstå helhetsbilden och ändra samhällets färdriktning.

– Vi pratar inte så mycket om klimatet egentligen. Det är en fråga som riskerar att bara tilltala människor med förmåga till ömma samveten och inte personer med makt. Vi vill istället prata om vilken framtid vi verkligen vill ha, säger Ylva.

Omställning Alingsås anordnar olika evenemang som till exempel en odlingsgrupp för att öka lokal produktion av mat, ett cykelkök och loppis varje lördag under sommaren.

– Loppisen började som en grej för att minska konsumtionen genom att uppmuntra folk att köpa mer begagnat. Det har visat sig vara en strålande social plattform. Massor med folk lockas dit och nätverkar med varandra. Vi får chans att prata med människor om vad omställningsrörelsen gör. Tack vare den vet många Alingsåsbor vad peak oil är för något, säger Ylva.

– Vi kan attrahera folk som bara är intresserade av odling eller loppmarknader och inte brukar grubbla över våra frågor.

De första djuren som kom till Östängs gård var grisarna Agneta och Anni-Frid. Tanken var att de skulle böka och rensa upp kvickrötterna så att det skulle gå att anlägga en grönsaksodling där.

– Det visade sig att de bökar på ett litet område och gör toalett på ett stort område, så det gick inte som planerat. Men vi är väldigt nöjda med dem ändå, de tar hand om hushållsavfallet och gör gödsel till oss.

Nu håller suggorna till på en plätt intill grönsakslandet som Ylva anlägger för hand. På andra sidan området där de bökar och busar ligger ett fuktigt fält varifrån sniglarna letar sig mot grönsaksodlingarna.

– Grisarna älskar att käka sniglar så de står perfekt där. Vi ska bygga ett litet elstängsel för att hålla sniglarna borta från grönsakerna också.

Grönsaksodlingen är en av många sysslor för Ylva och Jonas. Innan de började fanns det ingen grönsaksproducent i Alingsås kommun, de närmsta finns i grannkommunen Vårgårda.

– Vi ska odla det vi vill äta och sen lite extra så vi kan sälja lite. Ju fler saker vi producerar desto säkrare är det. Därför satsar vi på ägg, honung, flera olika grönsaker, frukt och bär, skogsbruk och lammproduktion.

Men normen är att satsa på storskaligt jordbruk med monokultur eller ett fåtal grödor. Ylva beskriver det som ett makroekonomiskt problem.

– Oerhört många har fått rådgivning att satsa storskaligt och belåna gården för att öka produktiviteten. Är man belånad upp över öronen så måste man driva in mycket pengar och då finns inget annat val än att vara storskalig.

Ett problem som hon ser är att Sverige försöker vara konkurrenskraftigt mot andra länder istället för att satsa på bra produktion för den lokala marknaden. Det går inte att alla ska tänka globalt i en framtid där transporterna inte är lika billiga, säger hon.

– Vi är inte konkurrenskraftiga, vi har andra värden som till exempel en bättre djurhållning utan slentrianmässig användning av antibiotika och hormoner. Att vi försöker hänga med i den internationella konkurrensen gör Sverige sårbart.

Deras val att satsa på gården är både ett beslut för deras egen skull och för samhällets.

– Vi ensamma gör ingen skillnad, men det finns många som är på väg att göra samma resa som vi. Sen kan inte alla bli bönder heller. Folk kan bidra på olika sätt.

– Vi i Sverige har vant oss vid resor till andra sidan jordklotet och en enormt hög konsumtionsnivå. Det sker ofta på bekostnad av tid för varandra och förnöjsamhet inför det vi har runt omkring oss. Det liv vi nu valt går inte att kombinera med att ha två dyra bilar och flyga till Thailand en gång om året. Vi kan inte lämna grödorna och djuren på gården hur som helst och man blir inte rik på det här. Men för oss är det ett livsval.

Fakta: 

Artikelserie: Omställningens gräsrötter

Fria Tidningen träffar personer som arbetar på gräsrotsnivå för att ställa om samhället och hitta lösningar på klimatproblemen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu