Senast år 2020 kommer kärnkraftsreaktorerna 1 och 2 vid Ringhals att stängas. Det stod klart redan i våras men klubbades på ett extrainsatt möte med Ringhals styrelse för tre veckor sedan. Förklaringen sägs vara de låga elpriserna men också regeringens höjning av effektskatten på kärnkraft tidigare i år med 17 procent. För borgerliga politiker är det ett kvitto på att regeringen försöker försämra villkoren för kärnkraften.

– När regeringen höjer den så kraftigt när elpriset är så lågt så slår det mot företagen och jobben eftersom de inte kan lita på att vi kommer ha en trygg elförsörjning framöver. Som jag ser det är det en ren straffskatt för att bli av med kärnkraften, säger Lars Hjälmered (M), vice ordförande i näringsutskottet.

Moderaterna vill nu sänka skatten med 14 procent vilket lyfts fram som en viktig del i partiets skuggbudget för att stärka svensk industri:

”Det är avgörande för ett litet land som Sverige, som har en stor exportindustri, att kunna konkurrera och växa internationellt. Sänkt effektskatt på kärnkraft är därför en investering i fler svenska industrijobb”, skriver Moderaterna på sin hemsida.

Folkpartiet går ännu längre än så och vill helt avskaffa kärnkraftsskatten. Samma linje driver Sverigedemokraterna.

Men vilken betydelse skatten har som styrmedel för kärnkraftens framtid råder det delade meningar om. Lise Nordin, energi-politisk talesperson för Miljöpartiet, tillbakavisar att det handlar om en ”straffskatt” som syftar till att avveckla kärnkraften.

– Kärnkraftskatten har höjts i olika omgångar, det är ett steg i att räkna upp med indexering. Det är också ett sätt att få kärnkraftsindustrin att betala mer av sina samhällsekonomiska kostnader. De betalar i dag bara 3 miljarder i finansiell säkerhet som försäkring om en olycka skulle ske, men tidigare olyckor har kostat samhället 1000 miljarder.

En uträkning som publicerades i tidningen Ny Teknik i maj visade att höjningen av skatten i praktiken innebär en höjning på 1 öre per kilowattimme. Det är betydligt mindre än elprisets fall de senaste åren, konstaterade Lennart Söder, professor i elkraftsystem på KTH. I samma artikel medger även Vattenfall att höjningen av effektskatten inte är den utlösande faktorn för beslutet att lägga ner reaktorerna.

– Ett öre mer eller mindre gör ingen större skillnad. Men om effektskatten inte hade funnits alls så hade vi inte tagit det här beslutet, säger Torbjörn Wahlborg, chef för Vattenfalls affärsområde Business Area Generation till Ny Teknik.

Lise Nordin håller fast vid att den höjda skatten bara är en justering som ger en liten ekonomisk konsekvens för kärnkraftsbolagen. Däremot ger förändringen fem miljarder kronor i intäkter till statskassan.

– Deras ekonomiska problem just nu beror snarare på att elpriserna är låga eftersom det byggs ut mycket förnybar energi och nya krav från Strålsäkerhetsmyndigheten på oberoende härdkylning. Det innebär krav på en extra kylfunktion som ska ge ytterligare säkerhet vid härdsmälta och det är en stor ombyggnation som kostar omkring 1 miljard per reaktor. Ingen politiker eller branschperson har varit emot säkerhetskraven och det blir fel att skylla kärnkraftens olönsamhet på den höjda effektskatten.

Hon får stöd av Greenpeaces expert på kärnkraftsfrågor, Rolf Lindahl. Han säger att kärnkraften länge har varit indirekt subventionerad eftersom industrin endast står för en liten del av kostnaderna som skulle uppstå i händelse av haveri.

– Ringhals och Eon:s beslut att fasa ut de reaktorer som passerat 40 år beror på att det är så dyrt att installera oberoende härdkylning, höjningen av skatten är marginell i sammanhanget. De låga priserna är också en orsak, förnybar energi konkurrerar ut kärnkraften. Marknaden håller på att förpassa kärnkraften till bakgården, säger han.

Han säger att det finns ett EU-förslag om att kärnkraftindustrin ska betala 10–12 miljarder kronor i finansiell säkerhet istället för 3 miljarder som i dag, men alla länder har inte ratificerat beslutet och därför har det inte kunnat träda i kraft än.

– Vi skulle gärna se att Sveriges regering ligger på i den frågan.

Rolf Lindahl säger att kärnkraften kan och måste fasas ut så snart som möjligt. Men att det görs på andra sätt än att använda sig av effektskatten.

– Det är möjligt att fasa ut den till 2030, dessutom finns det gamla reaktorer som har passerat sin livslängd som är direkt farliga. Sverige har bra förutsättningar för förnybar energi, vi har mycket kust för vindkraft och lika många soltimmar som de flesta andra europeiska länder.

Lars Hjälmered från Moderaterna håller fast vid att kärnkraften är det enda sättet att garantera en trygg elförsörjning.

– Försäkringarna som finns följer internationell standard så det finns ingen anledning att höja av samhällsekonomiska skäl. Jag tycker att det är fantastiskt med ny teknik men det finns inga motsättningar mellan att behålla kärnkraften och utveckla förnybar energi. Hur vi ska trygga elförsörjningen är det viktiga för oss.

När ni själva satt i regeringen så höjde ni effektskatten med 24 procent. Varför har ni vänt i frågan nu?

– Då var elpriserna mycket högre. Det är en helt annan situation nu.