Invånarna mindre nöjda – men mer jämnt mellan stadsdelarna
När de gamla stadsdelarna för fyra år sedan slogs ihop var en anledning att göra det mer jämnt mellan olika delar av staden. Mer jämt har det också blivit – de som förut var mest nöjda har nu närmat sig resten.
2010 gick Göteborg från 21 till 20 stadsdelar – och ett år senare halverades antalet. Man trodde att folk skulle bli mer nöjda om staden blev mer jämlik, eftersom socioekonomiskt utsatta grupper är mindre nöjda. Resursstarka delar slogs ihop med resurssvaga, till exempel Torslanda och Biskopsgården som tillsammans bildade Västra Hisingen och Askim som slogs ihop med Frölunda och Högsbo.
Men istället har nöjdheten i rika stadsdelar där den förut var som högst, som Linnéstaden och Askim, minskat. Antalet svarande i varje stadsdel i undersökningen är relativt få, men resultaten ger ändå en bild av läget.
– De som var mest nöjda 2010, det är där minskningen har varit som störst. Toppen har närmat sig medel och därmed har det blivit mer jämnt, säger David Karlsson, som är kommunforskare vid Förvaltningshögskolan i Göteborg och har skrivit SOM-kapitlet SDN-reformen och göteborgarnas nöjdhet med demokrati och service.
– Det jag blev mest förvånad över är att det är så liten skillnad mellan stadsdelarna, då Göteborg är en så segregerad stad. Vilken stadsdel man bor i är försumbar som förklaringsfaktor i denna undersökning.
Som nöjdast med servicen var göteborgarna året innan SDN-reformen – 2010. Därefter har nöjdheten minskat från år till år och låg 2013 på den lägsta nivån på 20 år.
– Om vi bara utgår från göteborgarnas attityder till service och demokrati, så kan vi se att de har blivit mindre nöjda, säger David Karlsson, men poängterar att det är för tidigt att dra några slutsatser om reformens påverkan, och om den har påverkat den minskade nöjdheten.
Det tar tid för den nya organisationen att etablera sig, och först om några år går det att säga mer säkert vilka effekter den har haft.
– Alla stora reformer har en omflyttningsfas med nya rutiner som gör att det kan bli sämre först, men när det har stabiliserat sig kan det bli bättre igen.
Dessutom kan det vara andra händelser än sammanslagningen av stadsdelarna som påverkat nöjdheten, till exempel de så kallade mutskandalerna och införandet av trängselskatten i Göteborg.
