Inledare


Inledare: Klimat

  • Den holländska staten dömdes i förra veckan till att minska sina utsläpp efter en grupptalan av 900 holländska medborgare. Kanske kan domen inspirera klimatrörelser i andra länder att ta sina regeringar till domstol, skriver Kjell Volves.
Fria Tidningen

Fler regeringar borde ställas inför rätta

Jorden är ett anarkistiskt klot bestående av nationer. Dessa gör allt de kan för att säkra sin överlevnad, vilket oftast kräver vapen och militärt våld som kan användas mot såväl andra länder som mot den egna befolkningen när nöden kräver.

Detta är grundsynen för den realistiska skolan inom statsvetenskapen, som har sina rötter hos Niccolò Machiavelli och Thomas Hobbes. Den var dominerande under kalla kriget, och verkar ha gjort en comeback med de senaste årens kapprustning mellan Ryssland och Nato.

Spåren syns även i den svenska försvarsdebatten: Sverige måste öka de militära anslagen för att skydda sina gränser i krig. Det går också att se hur realismen varit framträdande i FN:s klimatförhandlingar, även om ingen än så länge har hotat med militärt våld.

Ända sedan George Bush den äldre inför Riokonferensen 1992 deklarerade att den amerikanska livsstilen inte är förhandlingsbar, har alla länder försökt att lova så lite som möjligt för att inte riskera att någon annan stat ska få en större bit av kakan. Detta trots att det har inneburit ökade utsläpp av växthusgaser och att regeringarna därmed riskerat liv och hälsa för såväl sina egna som andra länders medborgare.

Den holländska juristen Hugo Grotius, som var samtida med Thomas Hobbes på 1600-talet, presenterade ett alternativ till realismen. Han menade att det går att ha ett internationellt samhälle som bygger på lagar och institutioner, och där staterna har en skyldighet att skydda såväl sina egna som andra länders medborgare. Detta är det tankearv som de internationella domstolarna i Haag vilar på, och just i Haag föll förra veckan en historisk dom. Efter mer än 20 år med urvattnade löften står det klart att politikerna inte har haft sina medborgares bästa för ögonen när de har satt sig vid klimatförhandlingsbordet.

Detta kom även en nationell domstol i Haag fram till när den tvingade den holländska staten att minska sina utsläpp med 25 procent på fem år. Staten hade stämts av organisationen Urgenda, som tillsammans med 900 privatpersoner hävdade att regeringen hotade deras intressen med sina svaga klimatmål. De fick rätt, och i domen står det att staten har en skyldighet att skydda och förbättra den levande miljön.

I stämningsansökan hänvisade Urgenda bland annat till de så kallade Oslo-principerna som publicerades tidigare i våras. Där konstaterade en internationell juridisk expertgupp att världens regeringar måste förhindra katastrofal global uppvärmning om de inte vill göra sig skyldiga till brott mot de mänskliga rättigheterna.

Domen i Holland, som är den första i sitt slag, kan komma att inspirera klimatrörelser i andra länder att dra sina regeringar inför domstol. Och kanske är det just domstolarna som är hoppet när politikerna inte agerar. Just nu arbetar den brittiska advokaten Polly Higgins i högvarv för att försöka få in så kallat ekocid – förstörelsen av ekosystem – som ett femte internationellt brott enligt Romstadgan.

Enligt lagförslaget skulle det vara möjligt att ställa enskilda personer – däribland företagsledare och regeringschefer – som har begått ekocid inför rätta, och alla stater skulle bli skyldiga enligt lag att skydda offren. Polly Higgins hoppas att någon av de stater som har ratificerat Romstadgan ska lyfta förslaget om att lägga till ekocid till de andra brotten.

Det är den internationella brottmålsdomstolen som avgör fall som rör Romstadgan, så om Polly Higgins är framgångsrik lär många fler regeringar förutom den holländska hamna inför domstol i Haag. För i dag är det i princip ingen som tar sitt lagliga ansvar och skyddar sin befolkning mot klimatförändringarna – ett hot som blir värre snarare än mildras av militär upprustning.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu