Omställningsrörelsen till Almedalen
För första gången är Omställningsnätverket med och ordnar flera programpunkter på årets Almedalsvecka. Målet är att synliggöra omställningsfrågor – men framför allt att ha en öppen dialog.
Omställningsverket ordnar fyra aktiviteter i Almedalen i år i ett samarbete med föreningen Permakultur i Sverige och projektet Reals.
– Almedalen samlar en mångfald av människor som vill göra nytta för samhället. Det är ett intressant och viktigt forum för att mötas, nätverka och få nya perspektiv och input. Och för att nå ut utanför bubblan som omställning, permakultur och ekobyar ibland kan fastna i.
Det säger Emilia Rekestad, som på Almedalen både representerar Omställningsnätverket, projektet Reals och Ekobyarnas riksorganisation. De andra representanterna för Omställningsnätverket på Almedalen är Peter Hagerrot, Amanda Martling och Pella Thiel.
– Det känns som om hållbarhetsfrågor bara blir större och större på Almedalen. Förra året var till exempel cirkulär ekonomi väldigt mycket i fokus. Våra organisationer har något nytt att komma med genom att lyfta vikten av lokalt deltagande.
Syftet med att medverka på Almedalen är framför allt att bygga broar.
– Jag tror att vi som åker är väldigt öppna för det som växer fram. En viktig del av omställningsarbetet är att lösningarna måste växa utifrån samverkandet, säger Emilia Rekestad.
Fokus ligger på att ställa frågor, till exempel kring vilken roll lokalsamhället spelar i utvecklingen av en hållbar framtid.
– Men vi vill också göra frågorna mer synliga. Människorna som är engagerade i de här rörelserna är inte alltid representerade på sådana här forum. Att göra den världen mer synlig är väldigt viktigt för att hitta verkligt hållbara lösningar för framtiden.
Omställningsnätverket är bland annat med och arrangerar en serie workshops i inre omställning. Det sker inom ramen för forumet Almedalens goda samtal som arrangeras av föreningen Initiativ samutveckling. Där medverkar främst organisationer som jobbar med sociala frågor, exempelvis Fryshuset och Mindfulnessgruppen.
– Vi vill belysa den mer mänskliga delen av både permakultur och omställning för att mana till en större medvetenhet om att det inte bara handlar om miljö. Den sociala och personliga hållbarheten och resiliensen är jätteviktiga, säger Emilia Rekestad.
En annan aktivitet är en omställningspicknick. Ett skäl till att det blir just den formen är för att skapa oplanerade möten och att ta vara på de perspektiv som människorna just där och då bidrar med.
– Vi som är där gör något tillsammans av det.
Det är ett exempel på hur omställningens och permakulturens värdegrunder genomsyrar alla programpunkterna. Ett annat exempel är att organisationerna vill undvika att en publik sitter tyst och lyssnar på en paneldebatt. Istället är målet att skapa mer dynamiska samtal.
– Vi vill komma till Almedalen med frågeställningar, belysa frågorna med andra och hitta synergier, säger Emilia Rekestad.
Programpunkterna
Behövs inre omställning för att lösa dagens socio-ekologiska utmaningar?
Behöver omställningsarbetet i samhället börja med en inre omställning? Vilken betydelse har vår syn på världen och vår självbild för förmågan att finna lösningar på dagens socio-ekologiska utmaningar? Kan interaktiva samtal och möten öka vår förmåga till hållbar livsstil och omställning? Samarbete med Initiativ samutveckling.
Tid: 29/6 kl 11.30–12.45, 30/6 kl 11.30–12.45, 2/7 kl 9.45–11.15
Plats: Skolgården, S:t Hansskolan, S:t Hansgatan 32
Omställningspicknick: Hur kan vi möta globala utmaningar i våra lokala kontexter?
Picknicken är en mötesplats för alla som har ett intresse för vad var och en av oss kan göra i skapandet av ett samhälle som är till nytta ur ett socio-ekologiskt helhetsperspektiv. Speciellt fokus ges till vikten av lokalsamhällets engagemang och delaktighet i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbarhetsarbete. Samarbete med Cemus.
Tid: 1/7 kl 12–13.30
Plats: Invid Botaniska trädgården. Samling vid Tranhusgatan 5.
Ecocidelagstiftning som hävstång för hållbara investeringsflöden
Intresset för en internationell lagstiftning om brott mot naturen, ecocide, växer globalt. En sådan lagstiftning skulle kunna innebära stora förändringar i investeringsflöden. Vilka dörrar stängs och vilka öppnas? Är detta förslag möjligt att genomföra? Medverkande: Annika Laurén, vd, Ekobanken; Jonas Roupé, marknadschef, Ragnsells; Pella Thiel, End ecocide Sweden; Stefan Hemmingsson, WWF. Samarbete med: Ekobanken, End ecocide Sweden, Cemus.
Tid: 1/7 kl 16–16.50
Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal D20
När ”planetary boundaries” inte räcker som berättelse – vad gör vi då?
Globala nätverk av lokala initiativ för omställning växer fram över hela världen. Människor agerar lokalt och på eget initiativ för en hållbar framtid. Vad har de gemensamt? Utgör de ett hopp i en tid av utbredd hopplöshet? Och vad betyder lokalsamhällets engagemang för framtida hållbara lösningar?
Medverkande: Pella Thiel, Omställningsnätverket; Annika Laurén, vd, Ekobanken; Peter Hagerrot, Omställningsnätverket; Emilia Rekestad, Ekobyarnas riksorganisation och Reals; Terese Bengard, verksamhetschef, Hela Sverige ska leva. Samarbete med: Ekobanken, Cemus.
Tid: 2/7 kl 8–8.50
Plats: Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3
Reals-projektet
Ett treårigt hållbarhetsprojekt i Sverige, Ryssland och Vitryssland som koordineras av organisationen Permakultur i Sverige. Både omställnings-, permakultur- och ekobyrörelsen är med men projektet undviker medvetet sådana etiketter för att inte hindra andra med liknande intressen från att delta. Läs mer på www.realsproject.org.
