Imorgon torsdag förväntas regeringen ta beslut om svenskt deltagande i Natos jätteövning i Östersjön. Sverige skall, enligt det beslutsunderlag som läggs på regeringens bord, delta med 8 JAS-plan, korvett, ubåt, delar av amfibiebataljon, stabsofficerare och en stridsledningsbataljon för luftstrid.

Baltops heter övningen. Den skall pågå två veckor före midsommar. Övningen sker, som det heter, strandnära. Inte minst i svenska vatten.

På detta storskaliga sätt har Sverige inte tidigare varit involverad i Natos militära övningar i vårt närområde. Sverige blir därmed inte bara en aktiv deltagare i den upprustningssprial som pågår, utan också en offensiv deltagare i Natos ökade aktivitet på svenskt territorium.

Det enda som skulle kunna stoppa regeringsbeslutet på torsdag är att Miljöpartiets statsråd säger nej. Vilket troligen enbart skulle bli följden om MP:s riksdagsgrupp och partistyrelse sätter ner foten. Så lär inte ske.

Den som hade förhoppningar om att en rödgrön regering skulle vara mindre benägen än den borgerliga regeringen att växa samman med Nato har således anledning att vara besviken. Det som skiljer den nuvarande regeringen från den borgerliga tycks vara att den sistnämnda omfattade partier som öppet redovisade att man önskade svenskt medlemskap i Nato. Den rödgröna regeringen leds av ett parti som formellt säger nej till medlemskap, men som samtidigt steg för steg krattar i manegen för just detta.

Sverige blir allt mer involverat i Natos och Natoländers militära övningar. Oavsett regering. Och utan att detta offentligt diskuterats i den politiska debatten. Vare sig före eller efter valet. I SVT:s partiledarutfrågning häromveckan uteslöts frågan trots att den närmaste tiden är späckad med svensk deltagande i övningar med Nato och tillsammans med enskilda Natomedlemmar. Den stora övningen i Östersjön – den som regeringen beslutar om imorgon – inleds nämligen dagen efter att krigsövningen Arctic Challenge Exercise 2015 avslutas.

I Arctic Challenge Exercise 2015 har den svenska regeringen ställt en tredjedel av Sverige till förfogande för bland annat USA:s och Storbritanniens krigsmakter. Sverige deltar inte bara med JAS Gripen utan även med ledningsflygplan och tankerflygplan. 3 600 personer och 115 flygplan deltar. I två veckor pågår detta krigsspel i norra Sverige. Som en del av den militära krigsspiralen.

Övningen utgör inte bara en reell flygövning. Försvarsmakten meddelar att man fått den rödgröna regeringens godkännande att ”öva värdlandsstöd”. Det vill säga öva på hur Sverige skall kunna agera värdland för Natostyrkor så att dessa kan ges möjlighet att såväl bygga militär infrastruktur i Sverige - det vill säga få tillgång till flygplatser, hamnar, vägar och förbereda transporter av Natotrupp och material på land, till sjöss och i luften - som att kunna anfalla ”tredje land” från svenskt territorium.

Så byggs krigsspiralen upp. Någon politisk debatt om detta har inte förekommit. Tvärtom. Steg för steg deltar Sveriges regering i det militära vanvettets praktiska upphetsningsfas. Uppmuntrad av medier som i vissa fall bedriver ren krigsretorik. Steg för steg smygs vi närmare ett Natomedlemskap.

Sverige är på krigsfot. Att upprustning och krigshets är helvetets förgård tycks man glömt. Upprustning och övningar i krig lanseras allt oftare som regionapolitik, jobbskapande och tillväxtfrämjande. Sverige erbjuder inte bara land- och havsområden för enskilda samövningar som Baltops och Arctic Challenge Exercise. Regeringar, oavsett färg, erbjuder även hugade Natoländer att fälla skarpa bomber på Europas största krigsövningsfält - Vidsel Test Range mellan Jokkmokk och Arvidsjaur.

Övning, testning, utvärdering. Hög kvalitet, berättas det. Pärlälvens naturreservat finns inom området som erbjuds för vapentester. Bisarrt, kan man tycka. Men jobbskapande. Drabbade i området har inte mycket att säga till om. Rättare sagt ingenting. Det kallas demokrati i alla fall.

Vi behöver en debatt om det som sker. Vi behöver nedrustning snarare än upprustning. Vi behöver fredsansträngning istället för krigsspel.

Det tragikomiska är att allt snabbare upprustning, allt fler stora krigsspel och alltmer praktiskt närmande till Nato sker under en rödgrön regering. Bättre än så kunde man hoppats på.

Säg nej till försvarsministerns beslutsunderlag. Visa mod. Visa att det finns alternativ. Visa att Sverige avser att leva upp till de stora orden om att vara en humanistisk stormakt.