Fria Tidningen

Minnesdagen uppmärksammas i Sverige

På flera platser runtom i Sverige uppmärksammas i dag minnesdagen av folkmordet på armenier i Turkiet 1915.

– Intresset i frågan är större än någonsin men kunskapen är inte alls lika stor som om exempelvis förintelsen, säger Garlen Mansourian, ordförande för Armeniska riksförbundet.

”Det glömda folkmordet” eller ”det lyckade folkmordet”, så kallas många gånger det armeniska folkmordet, säger Garlen Mansourian. Hittills är det endast 25 stater som ställt sig bakom benämningen folkmord. För Garlen Mansourian betyder ett erkännande mycket, framför allt för att historien inte ska upprepa sig.

– Förnekelse är i många avseenden en fortsättning på folkmordet. Så länge de ansvariga klarar sig ostraffade kan totalitära och nationalistiska regimer använda metoder liknande de som användes mot armenierna för att uppnå sina mål, säger han.

Garlen Mansourian är född i Iran av armeniska föräldrar och tillhör tredje generationen armenier som växer upp efter folkmordet 1915. Hans egen farfar förlorade båda sina föräldrar i folkmordet men lyckades som 14-åring fly till Iran. Flera av hans syskon omhändertogs av hjälporganisationer och hamnade i olika delar av världen.

– Min farfar återförenades med ett av sina syskon flera år senare, säger Garlen Mansourian.

För honom ligger familjens historia nära och trots att det i dag har gått hundra år sedan folkmordet inleddes är det forfarande en verklighet han ständigt påminns om. Garlen Mansourian pekar på hur viktigt erkännandet av folkmordet på armenierna är av flera anledningar:

– Ett erkännande är viktigt för rättvisans skull. Det ger också en fingervisning till andra regimer om att det inte går att komma undan – att ett folkmord alltid kommer att straffas, säger han.

För fem år sedan erkände den svenska riksdagen det armeniska folkmordet, då majoriteten vann med en röst, med 131 för och 130 mot. De borgerliga partierna var starkt emot ett erkännande då man menade att det inte var en politisk fråga att besluta om, utan upp till historiker och forskare. Den dåvarande alliansregeringen vägrade att ta till sig riksdagsbeslutet och utrikesminister Carl Bildt bad till och med om ursäkt till Turkiet, som strax efter erkännandet i riksdagen kallade hem sin ambassadör. Sedan dess har Sverige inte gjort något mer officiellt uttalande och inte heller den rödgröna regeringen verkar intresserad av att ta upp frågan.

– Jag hoppades på att den rödgröna regeringen som står bakom riksdagsbeslutet 2010 skulle erkänna folkmordet nu när de är i regeringsposition men tyvärr så tror jag inte att de kommer att göra det för att bibehålla goda handelsrelationer med Turkiet. Sverige har kanske inte råd med detta just nu med tanke på det spända läget mellan Sverige och Saudiarabien eller Israel, säger Garlen Mansourian.

Att frågan är känslig råder det inga tvivel om, det handlar om relationen med Turkiet, som är en viktig handelspartner för såväl Sverige som för många EU-länder. Att prata om ett folkmord i ett land där det anses som straffbart, kan få betydande konsekvenser, vilket gör att många länder drar sig för att tala om det.

– I Turkiet är det ett brott att förolämpa turkiskheten, vilket är det man gör när någon pratar om folkmordet. Frågan blir därför mycket känslig att diskutera eftersom det finns alltid en grupp människor som blir sårade när frågan lyfts.

Men i dag kommer minnesdagen att uppmärksammas på flera platser i Sverige. Bland annat kommer en minnesceremoni att hållas i Storkyrkan i Stockholm och i Uppsala kommer en manifestation på Stora torget att hållas. Aktiviteter ska också anordnas i Västerås, Örebro, Södertälje, Norrtälje, Linköping och Göteborg.

– Jag hoppas att flera partier ska medverka och att vi får en stor uppslutning. Konflikten mellan Armenien och Turkiet har pågått i 100 år. En försoning vore positivt för alla, avslutar Garlen Mansourian.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2024 Fria.Nu