Runt om i Skåne finns beredskap och planer för att bygga omkring 24 500 bostäder. Majoriteten av dem är tänkta som flerbostadshus. Det handlar om mark som har godkänts för byggnationer i kommunernas detaljplaner men som fortfarande står och väntar. Samtidigt råder det brist på bostäder i Sydsverige.

– Problemet med att det inte byggs tillräckligt med bostäder har inte att göra med att det saknas mark, säger Johanna Andersson, planhandläggare på Länsstyrelsen i Skåne.

Länsstyrelsen har i flera rapporter granskat bostadsmarknaden i Skåne och hemlöshet i landet som helhet. Enkätsvar från skånska kommuner visar att majoriteten av dem behöver fler lägenheter. Det rör sig främst om mindre och billiga hyresrätter.

Förra året gick länsstyrelsen igenom detaljplanerna i alla skånska tätorter med mer än 900 invånare. Rapporten pekar på två orsaker som bidrar till att problemet inte har lösts: dålig planering från kommunernas sida och för höga vinstkrav hos byggentreprenörerna.

Kommunerna har genom bostadsförsörjningslagen skyldighet att skapa förutsättningar för bra boende åt alla invånare. Men länsstyrelsen menar att det många gånger saknas tydliga riktlinjer.

Den som sätter spaden i jorden är ofta en privat aktör. Deras fokus ligger inte på de grupper som är i störst behov av tak över huvudet och vinstkravet för högt.

”Länsstyrelsen konstaterar att den kapitalstarka målgrupp som de intervjuade byggherrarna bygger för är för smal och för liten”, står det i rapporten.

Länsstyrelsernas kartläggning av hemlöshet visar att bristen på eget tak över huvudet ofta ses som ett socialt problem på individnivå. Det landar på socialtjänstens bord fast det egentligen handlar om en generell brist på lägenheter.

Bilden av en hemlös är ofta någon som sover i en trappuppgång. Men i statistiken kan det lika gärna vara någon som tillbringar nätterna på soffan hos en bekant. Det är främst unga som är på väg att skaffa sin första bostad som får det svårt. Systemet slår också mot flyktingar som saknar kontakter samt äldre och barnfamiljer med dålig ekonomi.

– Det är ganska mycket att man skyller på varann, säger Anneli Philipson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

– Det är många aktörer på bostadsmarknaden. Kommuner, byggare och kommunala bostadsbolag. Men den som lyser med sin frånvaro är staten.

Hon efterlyser en tydlig bostadspolitik från regering och riksdag. Klara mål, bostäder med maxhyra och investeringsstöd för att lugna oroliga byggare tror hon kan vara en väg ut.

Hyresgästföreningens siffror visar att andelen unga, 20-27 år, med otryggt boende har ökat. Med det menas de som saknar ett eget förstahandskontrakt. I Malmö och Lund utgör gruppen 30 procent av alla som flyttar hemifrån. Det handlar om så många som 20 000 personer.

– Bor man otryggt får det konsekvenser. Man får svårare med jobb och att etablera sig och starta sitt vuxenliv, säger Anneli Philipson.