Förra veckan samlades runt 200 fredsaktivister från olika länder, sammankallade av den brittiska rörelsen för vapenavvecklande, till en mänsklig kedja vid kärnvapenfabriken Burghfield utanför London. Tillsammans lyckades de tillfälligt stänga ner arbetet med kärnvapenmissilerna på fabriken.

Protesten var inledningen på en månadslång kampanj där aktivisterna vill lyfta frågan om planerna på att förnya det brittiska kärnvapenprogrammet, Trident, inför parlamentsvalet i maj.

– Det är delvis en moralisk fråga – ingen, någonsin borde hota med ett sådant massdödande, säger Hannah Brock, från War Resisters International, en av organisationerna bakom protesterna.

– Det är också en ekonomisk fråga, den nationella sjukvården och andra nyckelinstitutioner i välfärden genomgår just nu enorma nedskärningar och att i ett sådant läge satsa 100 miljarder pund på att förnya Trident är helt förkastligt.

Storbritanniens kärnvapensystem består bland annat av fyra atomubåtar med kärnvapen ombord, varav minst en är på ständig patrull i havet. De fyra ubåtarna kan var och en bära åtta robotar med upp till 500 kilotons sprängkraft vardera – 40 gånger mer än de atombomber som ödelade Hiroshima och Nagasaki 1945. Systemet är föråldrat och utan att förnyas skulle kärnvapenubåtarna behöva tas ur funktion runt år 2024. Frågan har rört ifall Storbritannien ska köpa fyra nya ubåtar för att kunna behålla kärnvapnen. Trots att opinionsmätningar visar att majoriteten av den brittiska allmänheten är emot ett förnyande av kärnvapensystem och många politikers uttryckliga motstånd röstade det brittiska parlamentet år 2007 ja till dåvarande premiärminister Tony Blairs förslag att förnya Trident med en livslängd till 2055.

– Regeringen vill behålla sin inflytelserika position i det internationella samfundet – en kvarleva från tiden med det brittiska imperiet som måste få ett slut, säger Hannah Brock.

Shannon Kile, som forskar om kärnvapen på Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI, håller med – för Storbritannien handlar kärnvapeninnehavet om prestige och status.

– Storbritannien ser ingen anledning att avveckla. Det som skulle ändra på det vore en förändring i de internationella överenskommelserna, som ett internationellt förbud mot kärnvapen. Vad som däremot är mer troligt, i alla fall i den närmaste framtiden, är en diskussion om kostnaden.

Kärnvapensystemet kostar årligen de brittiska skattebetalarna 1,8 miljarder pund, motsvarande cirka 22 miljarder kronor. Ett förnyande av Tridentubåtarna beräknas kosta runt 15–20 miljarder pund, vilket motsvarar 185–250 miljarder kronor. På detta läggs alltså de ytterligare 1,8 miljarder pund som det kostar om året att behålla kärnvapnen.

– Eftersom majoriteten av den brittiska befolkningen inte vill se ett förnyande av Trident så vore det att spotta demokratin i ansiktet att genomföra det. Ett förnyande skulle också sända en signal till andra kärnvapenmakter om att ett avvecklande kan skjutas upp, säger Hannah Brock.

75 procent av de socialdemokratiska Labour-kandidaterna är emot ett förnyande av kärnvapensystemet, trots partiets officiella hållning om stöd till förslaget. Men Shannon Kile tror ändå inte att beslutet om ett förnyande kan komma att ändras om Labour kniper makten från den nuvarande liberalkonservativa Toryregeringen

– Det finns en konsensus om det sedan 2011. Möjligen blir det en fråga om kostnaden och det kan bli små förändringar – som att man köper tre ubåtar istället för fyra.

I dagsläget har Storbritannien totalt 225 stridsspetsar, varav 160 är utplacerade, alltså placerade på missiler eller placerade på operativa styrkors militärbaser. Även om Storbritannien nu planerar att behålla sina kärnvapen till år 2055 så görs en successiv nedrustning, säger Shannon Kile.

– Man räknar med att i mitten på 2020-talet ha 180 kärnvapenspetsar, varav 120 operativa. Sedan kalla kriget har man också successivt minskat kärnvapnen.

Många har velat se att Storbritannien ska tjäna som en förebild och, som en av fem lagliga kärnvapenstater, visa vägen för ett globalt avvecklande av kärnvapen. Särskilt som Storbritannien förbundit sig att följa icke-spridningsavtalet från 1968, som bland annat slår fast att kärnvapenstater ska förhandla för vapnens avskaffande. Även skotska kyrkan gick nyligen ut och sa att de är emot ett förnyande av kärnvapensystemet. Men att det kommer att bli ett förnyande av Trident är Shannon Kile övertygad om. Och även om protesterna vid Burghfield inte kommer att påverka beslutet är de ett viktigt verktyg för att ge frågan uppmärksamhet, menar han.

– Den har försvunnit i den politiska debatten och det är en väldigt viktig fråga som borde diskuteras mer.