I samma veva som statydebatten blossade upp släppte Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism en ny hemsida. Där lanserade de bland annat Samhällskompassen som ska fungera som ett metodstöd i arbetet mot våldsbejakande extremism. Malmöbon Hanna Höie reagerade på att ungdomar med vänsteråsikter där klumpas samman med högerextrema och fundamentalistiska islamister.

– Det blev bara för absurt allting. Ungdomar med vänsteråsikter framställs som att de inte kan tänka själva och som att folk skulle sluta engagera sig mot orättvisor efter att de fyllt trettio.

Hon skrev ett ironiskt blogginlägg om en grupp som utredarna helt missat, Tantfraktionen som har civilkurage som sitt främsta vapen. Det spred sig snabbt och när hon även skapade en Facebooksida för Tantfraktionen så började det strömma in bilder på statyer som hade behängts med handväskor i hela landet, som protest mot Växjös kommuns invändningar till statyn.

– Jag tror att det finns ett uppdämt behov hos tanter där ute att sätta ner foten. Ett missnöje med hur passiva vi förväntas vara. Vi ska inte ta initiativ till något eller göra något själva, utan bara vara samhällskonsumenter.

Hanna Höie menar att det pågår ett ständigt solidaritetsarbete av tanter i alla åldrar och med alla kön, men att det är osynliggjort av samhället. Med Tantfraktionen vill hon visa hur radikalt det arbetet är.

– Vi ser inte de människor som hela tiden jobbar för en annan värld. Tanter som ställer upp för varandra, som hjälper EU-migranter eller driver på förändringar i skolor och förskolor, för att det här samhället helt enkelt ska vara möjligt att överleva i. Det är ju sådant arbete som är nyckeln till förändring. Men det anses inte vara politik, säger hon.

Att den planerade statyn i Växjö, som har en verklig bild från 1985 som förlaga, har kritiserats tror hon hänger ihop med rädslan för att folk ska ta egna initiativ till motstånd. Det riskerar att bidra till en passivisering i samhället.

– Kulturen att ingripa när vi ser något som är orätt försvinner, eftersom det ligger så långt ifrån vad vi uppmuntras att göra. Det är inte alltid rätt att ta till våld men det är mer rätt än att passivt sitta och titta på när folk med mörk hudfärg inte vågar gå ut eller när synagogor blir attackerade.

Hon tror också att reaktionen på statyn delvis hänger ihop med att det är just en kvinna som agerar.

– När en kvinna går lite utanför den ram hon förväntas hålla sig inom anses hon vara våldsam, när hon använder det hon har för handen och säger nu räcker det. Man borde istället titta på vem nazisten hon slår i huvudet var och allt det dåliga han gjorde sen. Vi borde ha ställt upp en massa väskor för att stoppa vit maktrörelsen redan på 1980- talet. I dag står vi inför en liknande samhällsutveckling. Vi behöver fler tanter på gatorna.