För ett par veckor sedan arresterades landockupanter för att olagligen ockupera mark, men det stoppar inte de aktivister som arbetar med upptakten till dagens aktion. Gruppen Affirmative repossession – Rättvist återtagande – har bildat föreningar i Namibias alla kommuner och tänker i dag klockan 11 lämna in massansökningar om övertagande av mark.

– Land fördelas inte rättvist, politiker och andra högt uppsatta ger bort land till varandra medan vanliga människor inte har rätt till någon mark alls trots att de redan bor på platsen, säger aktivisten Dimbulukeni Nauyoma.

Namibia är ett ungt land som slog sig loss från kolonialmakten Sydafrika för snart exakt 25 år sedan och spåren efter kolonialtiden finns fortfarande kvar.

– Namibia ockuperades under lång tid av Sydafrikas apartheidregim och deras politiska system spillde naturligtvis över på Namibia. Precis som i apartheidens Sydafrika gjordes en majoritet landlös som inte fick äga mark och en vit minoritet fick allt land, berättar Agnes Nygren, kommunikatör för Afrikagrupperna, stationerad i Sydafrika med ansvar även för Namibia.

– Det är ett land med mycket odlingsmark som för kommersiellt jordbruk framförallt nyttjas för köttproduktion som också exporteras – mark som ägdes av stora, vita jordbrukare eller av multinationella företag. När de blev fria började det diskuteras hur en landreform skulle genomföras.

– De har varit relativt framgångsrika i processen med att omfördela mark till ”tidigare diskriminerade namibier”, omfördelningen har skett betydligt snabbare än i Sydafrika, berättar Agnes Nygren. Mellan 15 och 18 procent av marken har nu omfördelats. Men ändå är en stor del av befolkningen fortfarande landlös, lösningen för denna grupp har blivit att helt enkelt ta mark och bygga hus av det material som finns att tillgå trots att man inte äger marken.

– Man behöver ett hem och man bygger ett hem, säger Agnes Nygren.

– Sedan kommer någon som äger marken, det kan vara i statens, kyrkans eller i privat ägo och de som bor där blir då tvångsförflyttade. Frågan hur lång tid som krävs att man bott på platsen för att man ska kunna hävda att marken är ”sin”.

Problemet med så kallade informella bosättningar växer sig allt större, berättar chefen för Land, miljö- och utvecklingsdepartemenetet vid Namibias Legal assistance center, Theodor Muduva.

– Det är ett mycket allvarligt problem att folk bara tar mark och bygger sitt hus där, säger han.

Samtidigt, påpekar Theodor Muduva, ligger problemet i att marken i städerna är för dyr. Låginkomsttagare har ingen möjlighet att köpa den. Theodor Muduva ser de landreformer som finns som hyfsat framgångsrika. Den som framför allt använts är landreformen om odlingsmark. Marken ges bort gratis till den som får den tilldelad. Ett antal kriterier finns uppsatta för att kunna få mark tilldelad till sig, till exempel måste man vara över 18 år, inte äga någon mark, ha kunskap inom lantbruk och det finns även speciella regler för dem som till exempel levt i exil.

Men landreformerna har inte löst problemet med de landlösa, och definitivt inte för de som lever i informella bosättningar. Därför har en tredje landreform införts. En omfördelningsstrategi som Teodor Muduva och hans kollegor arbetar hårt på för att den ska dra igång. Den flexibla landreformen från 2012 ska stegvis förvandla de informella bosättningarna till formella. Trots goda intentioner sker omfördelningen av land inte rättvist. Korruption dominerar ofta och ekonomiskt och socialt inflytande har spelat in snarare än vem som borde ha rätt till marken enligt kriterierna.

Grupper har nu alltmer börjat ockupera mark med ett uttryckt politiskt syfte, ockupationer som utmynnar i massansökningar.

Bakom aktionerna står flera unga aktivister med talföre Job Amupanda i spetsen. Amupanda var talesperson för ungdomsorganisationen till regeringspartiet SWAPO, som styrt landet med övervägande majoritet sedan självständigheten, och avgick frivilligt i november förra året strax innan han stängdes av från partiet tillsammans med två partikamrater efter att de organiserat en landockupation.

Amupanda är en radikal politiker tillhörande vänsterfalangen i det ganska socialdemokratiska SWAPO. Han lyckades mobilisera tusentals personer som dök upp på kommunhuset i huvudstaden Windhoek och tillsammans lämnade in 14 000 ansökningar om omfördelning av mark.

– Det här bara början. Vi kommer att få marken, antingen genom lagliga processer eller så tar vi saken i egna händer, sa han då skriver tidningen The Namibian.

Aktionen i dag kommer att genomföras av tre olika bosättningsorganisationer och är kulmen på en lång process av landockupationer som nu ska utmynna i ytterligare en massansökningsinlämning.

– Vi vill inte ha kaos i landet, säger Dimbulukeni Nauyoma.

– Tvärtom är vi ute efter fred och stabilitet – men för att uppnå det måste folket få tillgång till sitt eget land.

– Vi vill att det här ska fungera och vi är redo att sätta oss vid förhandlingsbordet. Efter 25 års självständighet är det dags att vi namibier får rätt till vår egen mark.