Miljontals ton plast släpps ut i våra hav
En ny studie visar att mycket mer plast än vad som tidigare uppskattats släpps ut i våra hav. Om inget görs åt saken kommer mängden plast i haven vara fördubblad om tio år.
Länge har fiskebåtar och andra fartyg till havs ansetts vara de största bovarna till plastskräpet i haven. Men enligt en ny studie är det plasten från fastlandet som är den största bidragaren.
Den nya studien, publicerad i forskningstidskriften Science, har genom att kombinera uppgifter om avfall med en modell av befolkningsmängd och ekonomisk status kunnat uppskatta hur mycket av det landbaserade plastavfallet som hamnar i havet. 192 kustländer genererade 275 miljoner ton lastavfall under 2010, varav 4,8 till 12,7 miljoner ton hamnade i havet, konstaterar den internationella forskningsgruppen.
Befolkningsstorlek och kvalitén på avfallshanteringsmetoder är det som avgör vilka länder som bidrar mest till plasthavet. Det mesta av plastavfallet kommer från utvecklingsländer med en snabb befolkningstillväxt och en växande medelklass som använder alltmer plast. De 20 värsta länderna står för 83 av plastavfallet som kommer ut i havet. Kina följt av Indonesien, Filipinerna och Vietnam är de största bidragarna.
Plast utgör den största delen av avfallet i världens hav och består av allt från fiskeredskap till plastpåsar, flaskor och små plastpartiklar. Plast är dessutom extra problematiskt eftersom naturen inte kan bryta ner den. Plasten sönderdelas istället av den mekaniska nötningen i vattnet och av solens UV-strålar i mindre och mindre bitar något som resulterar i den farliga mikroplasten. Mikroplasten äts av till exempel plankton och genom att dessa sedan äts av fågel och fisk längre upp i näringskedjan får det konsekvenser för hela ekosystemet.
Mängden plast i havet är större än tidigare beräknat slår forskarna också fast i studien. Om inte avfallshanteringsmetoder förbättras, kan inflödet av plast ha fördubblats till år 2025.
– Det är väldigt bekymmersamt, säger Inger Näslund, fisk- och havsexpert på Världsnaturfonden, WWF.
– Det är bedrövligt att vi ska ha stora plasthögar som flyter omkring ute i havet, det är egentligen inte acceptabelt.
Produktionen av plast har ökat dramatiskt – från 0,5 ton per år 1950 till 260 miljoner ton per år 2008. Ungefär 40 procent av det går till förpackningar, varav många är engångsförpackningar. Att rensa haven på plast är svårt och dyrt och ibland till och med omöjligt. Det viktigaste är därför att förebygga tillförseln av plast genom att hitta källorna och genomföra de åtgärder som behövs.
– Man kan aldrig lösa problemet helt genom att lyfta bort, utan man måste gå till källan, säger Inger Näslund.
Konsumenter bidrar i dag med 90 procent av plastskräpet i havet. För att motverka detta är det viktigt att som enskild ta hand om sitt skräp, återanvända, återvinna och undvika produkter med mikroplaster.
– Återvinna är det man kan göra med störst vinning. Och att alltid ta med sig plasten, aldrig lämna något ute i naturen, säger Inger Näslund.
De små partiklarna farligast
Plastskräp, stort som smått, är lockande för djur att äta och bär ofta med sig olika miljögifter.
Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast från havet. Många djur misstar skräpet för mat och dör av kvävning, eller av svält när de fyllt magen utan att få i sig någon näring.
Av plasten i haven så är de riktigt små partiklarna farligast. Mikropartiklarna bildas av plasten efter att vågor, fisk och solljus gjort att de delats.
Mikroplaster kan bära med sig miljögifter i höga halter, eftersom fettlösliga ämnen som finns i vattnet söker sig till plastens feta ytor. Upp till en miljon gånger högre koncentrationer av giftiga ämnen har uppmätts på ytan av plastpartiklar jämfört med i omgivande vatten.
Plastpartiklarna kan vara skadliga i sig men gör också att giftiga ämnen snabbare tar sig in i näringskedjan och påverkar djur och i slutändan även människor.
Källa: Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten
