I över ett år har ett hundratal EU-migranter slagit läger vid en industritomt i Malmö. Stadens miljöförvaltning ville att alla skulle avhysas denna vecka. Men avhysningen stoppades i måndags av ett hundratal Malmöbor.

– Vi satt som på nålar. Den största rädslan är att det ska hända igen, att de ska köra bort oss. Men så länge solidaritetsnätverken är här så känner vi oss trygga, säger Sonja som bor i lägret till Skånes Fria Tidning.

I samband med avhysningen lämnade föreningen Centrum för sociala rättigheter in en överklagan av vräkningsbeslutet. Frågan är om migranterna har rätt till besittning av marken eller inte och den ska nu prövas juridiskt. Ärendet går nu till Länsstyrelsen och där kan hanteringen dröja. Kommunens jurist Andrea Hjärne Dalhammar säger att det kan ta uppemot ett år.

– Jag tror inte det kommer stanna vid länsstyrelsen. Det kommer säkert gå ända till mark- och miljödomstolen innan det är färdigt, säger hon till Aftonbladet.

I Stockholm sker avhysningar kontinuerligt. I mars 2014 revs ett större tillfälligt boende i Helenelund och i Högdalen fick ett sextiotal personer lämna sitt läger i höstas. I februari i år avhystes ett tjugotal personer från Sergels torg.

– Efter avhysningen vid Sergels torg gör polisen en större insats nästan en gång i veckan, berättar Veronica Wolgast Karlberg, projektledare på socialförvaltningen, för Stockholms Fria.

I samband med det har socialförvaltningen öppnat en lokal i Vårberg med 50 nödplatser.

– Så får man komma in där några nätter, säger Veronica Wolgast Karlberg. Men det är ingen permanent lösning utan finns i det akuta skedet, medan man funderar på sitt boende. För det ligger ju på den enskilde att ordna med sitt boende.

Den senaste avhysningen skedde för ett par veckor sedan vid en parkering i Kista där människor bodde i bilar. Flera läger finns i stadsdelarna Farsta och Skarpnäck och även där planeras avhysningar.

I de fall kommunen är markägare är det staden som är ansvarig för att utrymma lägren och avhysningarna sker ofta i ett samarbete mellan socialförvaltning, stadsdelsförvaltning, polisen och kronofogden. I Malmö var omständigheterna speciella då det rör privat mark men Fredrik Batzler, juridikstudent och verksam i föreningen Centrum för sociala rättigheter, säger att aktivister i Stockholm borde gå den juridiska vägen och försöka hävda att EU-migranters rätt till besittning ska prövas.

– Det är alltid värt ett försök. När de begär handräckning från kronofogden handlar det om att de ska kunna verkställa ett beslut. Och då finns alltid möjlighet att överklaga. Det skulle man kunna använda för att försvåra, fördröja eller till och med förhindra en avhysning.

Föreningens syfte är att tillföra ett juridiskt perspektiv till rörelser som arbetar för social förändring.

– Det känns bra att vi för tillfället har stoppat den här avhysningen. Men samtidigt blir det en jätteutmaning att driva processen, säger Fredrik Batzler.

Han tycker att det är viktigt att betona gräsrotsperspektivet.

– Vi är inte ett gäng jurister som har räddat dagen. Det krävs alltid gräsrotsmobilisering i de här fallen, det juridiska är bara en liten del.