Det senaste årets händelser tyder på att hatbrotten med islamofobiska motiv blivit grövre till sin natur. Det säger Klas Borell, som forskat om svenska muslimska församlingar och om fördomar mot muslimer.

– Hatbrott är starkt händelsestyrda. Under terrorattentatet i London och Madrid till exempel så såg vi en ökning av hatbrotten med islamofobiska motiv även i Sverige, säger Klas Borell.

Han säger att det finns en växelverkan mellan hat mot muslimer och islamistisk terrorism eller extremism.

– Det är lättare att rekrytera religiöst oskolade ungdomar till extrema islamistiska miljöer om de utsatts för islamofobi. Islamistiska extremister och islamofobiska hatgrupper har i grunden samma polariserade världsbild, de delar upp världen i svart och vitt. För att arbeta mot islamistisk terror behövs ett arbete mot islamofobi, säger han.

Och hatbrott drabbar offren hårdare jämfört med andra typer av brott.

– Det är ett brott som riktar sig mot din identitet, vilket leder till att människans känsla av kontroll och säkerhet undergrävs och det är väldigt allvarligt, säger han.

Samtidigt är det så att förövaren inte riktar sig mot en enskild person utan ger sig på personens trosuppfattning, som i fallet med islamofobiska hatbrott.

– Hatbrotten får också indirekta effekter eftersom det drabbar människor i omgivande samhället med samma trosuppfattning. Syftet är att skrämma och tala om att ni är inte önskvärda, säger han.

Sedan är det så att de muslimska församlingar som drabbats hårdast av hatet, är också de som fått mest stöd från omgivande samhället.

– Det är ju inte något som förövaren räknar med, men det blir effekten. En studie av muslimska församlingar i Sverige visade att just de församlingar som utsatts för flest hatbrott också är de som upplever mest stöd från det omgivande samhället. Och under de senaste månaderna har vi ju kunnat se hur utsatta församlingar ”kärleksbombats”, säger han.