2014 var ett mörkt år sett till antalet attacker mot moskéer som skedde runtom i landet. Året började med att stora moskén i Stockholm fick entrén nedklottrad med hakkors, något som fick stor medieuppmärksamhet. En förundersökning inleddes som lades ner fem dagar senare i avsaknad av framför allt vittnesuppgifter, övervakningsfilm eller annat som kunde knyta gärningspersoner till brottet.

Under året skulle även moskén i Eskilstuna, moskébygget i Norrköping, somaliska föreningens bönelokal i Södertälje, moskén i Flen, Eslöv och Örebro utsättas för attacker. En av de allvarligaste incidenterna skedde mot moskén i Eslöv i december som då för tredje gången på två månader utsattes för attacker, den sista en anlagd brand som polisen rubricerar som mordbrand eller skadegörelse. Den förundersökningen står still just nu, enligt förundersökningsledare Sven-Erik Mellby.

– Vi har gjort de utredningsåtgärder som vi kan göra. Vi väntar på svar från den brandtekniska undersökningen, det är där vi står, säger han.

Ett vittne såg att någon kastade in ett brinnande föremål i lokalen och att två eller tre mörkklädda personer sprang från platsen. Men iakttagelsen har inte lett utredningen framåt.

Mycket uppmärksamhet under förra året fick också den brand som utbröt på juldagen i moskén i Eskilstuna då moskén fick utrymmas och fem personer fördes till sjukhus. Polisen misstänker mordbrand, men några uppgifter som för utredningen framåt har inte framkommit och sedan 30 december har det varit tyst från polisens sida.

Inga av de övriga förundersökningar som startats har lett till åtal, något som polisen bara kan beklaga.

– Det är klart att vi inte kan vara nöjda om vi inte gått i mål, men vi har gjort vad vi kunnat. Finns det inga vittnen eller teknisk bevisning kan vi inte gå vidare med ärendet, säger Sven-Erik Mellby, som utrett attackerna mot moskén i Eslöv.

Vad som krävs är en nationell samordning för just hatbrott, tycker polismästare Lena Matthijs, som varit sekreterare i utredningen för hur polisen kan bli bättre på att utreda just hatbrott. I de förslag som lämnats till Rikspolisstyrelsen ingår att inrätta en nationell hatbrottsamordnare och att inrätta specialiserade hatbrottsgrupper i hela landet. Det kanske viktigaste förslaget är att polisen bör anta en nationell inriktning som tydligt prioriterar frågan om hatbrott.

– Incidenter mot moskéer är brott som vi måste ta på större allvar eftersom de hotar värden som är grundläggande i vårt samhälle, nämligen religionsfrihet, säger Lena Matthijs.

Hon säger också att den typ av brott som varit mot moskéer är generellt svårutredda eftersom det i många fall saknas vittnesuppgifter, övervakningsfilmer eller annat som binder en gärningsperson till brottet.

– Men det är brott som vi behöver ta på största allvar eftersom det inte är vilken form av skadegörelse som helst, det är mycket mer kränkande när det finns en koppling till mig som person och min religion, säger hon.

Om utredningen får igenom sina förslag kommer det också att inrättas funktioner inom varje region där utredningen av hatbrott kommer att ske.

– Om fokus på en brottstyp kommer att öka så betyder det att även uppklarningsprocenten kan öka. Med en samordnad utredning så kan man tydligare se brottet i sitt sammanhang och tydligare se om det exempelvis rör sig om ett seriebrott, säger Lena Matthijs.