Svenskt bistånd kritiseras för att sakna barnrättsperspektiv
FN:s barnrättskommitté uppmanar Sverige att säkerställa att det svenska biståndet genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Något som är avgörande om regeringen ska lyckas nå målet att göra om barnkonventionen till svensk lag de närmsta åren.
Var femte år granskas alla länder som ratificerat barnkonventionen av FN:s barnrättskommitté, med syfte att följa upp hur de uppfyllt sina åtaganden. Vid utfrågningen inför nästa granskning fick Sveriges representant Åsa Regnér, barnminister, bland annat ta emot uppmaningen att göra barnkonsekvensanalyser av de svenska biståndsinsatserna.
Redan vid förra granskningen, för fem år sedan, uppmanade kommittén Sverige att göra detsamma.
– I den biståndspolitiska plattformen, som antogs våren 2014, nämns knappt barns rättigheter över huvud taget. Istället pratar man om barn som en utsatt grupp i behov av skydd. Det håller inte om Sverige ska leva upp till sitt rykte som föregångsland för barns rättigheter, säger Karin Ödquist, barnrättsjurist på Plan.
Vid utfrågningen i Genève menade svenska regeringen att man arbetar med frågan och att man i de nya strategier som styr svenskt utvecklingssamarbete ska göra tydliga analyser kring barns rättigheter. Barnministern Åsa Regnér vill inom mandatperioden göra hela barnkonventionen till svensk lag – något som FN:s barnrättskommitté länge förespråkat och som redan är verklighet i exempelvis Norge och Finland. Än så länge är den bara ratificerad av Sverige.
Men exakt vad en sådan förändring skulle leda till för barns rättigheter i Sverige är än så länge osäkert. Förra regeringen tillsatte en utredning där uppdraget var att titta på fördelar respektive nackdelar med att anta barnkonventionen som lag. Just nu bereds frågan i socialdepartementet om utredningen ska få ett förändrat direktiv med anledning av att ansvarig minister så tydligt sagt att konventionen ska inkorporeras i lagen. Därmed faller tidigare skrivningar och utredningen kommer istället att titta på hur inkorporeringen kan ske och var krockar kan uppstå i nuvarande lagstiftning.
– Utredningen med det ursprungliga direktivet skulle presentera sina slutsatser i juni, nu blir tidsplanen lite förskjuten, men det är ett arbete som pågår, och har pågått sedan 1990, säger Charlotte Palmstjärna, som ansvarar för frågan på socialdepartementet.
Sedan konventionen om barnens rättigheter ratificerades år 1990 har flera förändringar gjorts i den svenska lagstiftningen, bland annat i utlänningslagen där skrivningar lagts till om att beakta barnets bästa. Även i socialtjänstlagen har gjorts förändringar i huvudparagrafen där man infört att åtgärder ska göras ”vad hänsyn till barnets bästa kräver”. Namnlagen är också ett exempel där lagen redan förändrats för att stämma med barnkonventionen.
Barnkonventionen:
FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. 194 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. Det är bara tre stater; USA, Somalia och Sydsudan som inte har gjort det. Sverige ratificerade barnkonventionen år 1990. Den kommer så småningom bli svensk lag.
