När Håkan Jonsson var barn undrade han varför de renskötande samerna tagit ifrån honom hans rättigheter. Som ordförande för Jakt- och fiskesamerna, det näst största partiet i Sametinget, undrar han fortfarande.

Hans familj kommer från Klomma-släkten. Klomma betyder björnjägare. Släkten har mest levt på jakt och fiske, till skillnad från många andra jakt- och fiskesamer som förlorat sina renhjordar genom årens lopp.

- I Sverige tror man att nybyggarna kom från andra delar av landet. Men i själva verket blev 90 procent jakt- och fiskesamer bofasta, säger Håkan Jonsson och hänvisar till en kartläggning från slutet av 1800-talet.

Han menar att staten under 1900-talet satt likhetstecken mellan samer och renskötsel. Som det är nu tillfaller alla rättigheter dem som tillhör en sameby. Det är därför det är så mycket konflikter om detta i Norrland, menar han.

- Och nu ska gränsdragningskommissionen dra de yttre gränserna för renbetesområden, alltså inte det samiska området. De har även tillsatt en jakt- och fiskeutredning, där vi inte får delta.

Renbeteskommittén föreslår att det ska bli lättare att tillhöra en sameby. I dag är det nästan omöjligt om inte ens föräldrar varit renskötare. Men samebyn ska bestämma en inträdesavgift och årsavgift.

- Inträdesavgiften kan vara så hög som 15 000 kronor och årsavgiften 5 000 kronor. Många betalar hellre 500 kronor till länsstyrelsen och får rättigheter till jakt och fiske.

Avgifterna kan man betala med arbete i samebyn. Men de renägande samerna gör ju vad de alltid har gjort - sköter sina renar. De behöver därför inte arbeta extra, menar Håkan Jonsson.

- Men för oss som inte äger några renar är det ett förtäckt slavarbete.

I samebyarna ser rösträtten annorlunda ut än i det vanliga livet. Ju fler renar, desto fler röster. Det är en odemokratisk tradition som staten ser mellan fingrarna på, menar Håkan Jonsson. Även jakt- och fiskerättigheter fördelas på det viset.

- Det här är en väl genomtänkt strategi från statens sida för att frånta icke-renägande samer sina rättigheter, och för att minska antalet personer som ILO 169, konventionen om ursprungsbefolkningar, ska omfatta.

Håkan Jonsson har en vision om hur det borde vara. Det måste finnas en generell rätt för alla samer. Norrland borde kartläggas för att se vilka rättigheter olika personer ska ha. Sedan kan man återgå till det kollektiva ägandet om man vill. Detta för att kunna föra vidare det samiska kulturarvet till kommande generationer.

- Vi vill kunna teckna ner alla historier för att kunna föra den vidare till nästa generationer och bevara våra kulturminnen. Så kan vi bevara den samiska kulturen.

Han jämför länsstyrelsernas agerande med konflikten i Israel. I dag bränner länsstyrelserna hus som samer byggt på den mark de betalat skatt för i århundraden, men som de inte har någon lagfart på.

- ILO 169 har från svensk sida blivit ett pussel av lagar, allt för att det inte ska kosta staten för mycket. Och symbiosen mellan staten och samebyarna är en billig lösning. När de icke renskötande samerna inser det kan vi få majoritet i sametinget, och först då kan konventionen gynna alla samer.