Skånes Fria

Mänskliga rättigheter – ”ett bräckligt skydd”

Nyligen fick Sverige sin första doktor i ämnet mänskliga rättigheter. Det är Linde Lindkvist vid historiska institutionen på Lunds universitet. Enligt forskaren har vi långt kvar innan Sverige lever upp till sina internationella åtaganden.

Internationellt har ämnet mänskliga rättigheter, MR, funnits länge vid olika lärosäten men först 2003 startade Lunds universitet en tvärvetenskaplig utbildning. Forskarutbildningen startade 2009, ungefär samtidigt som Jyllandsposten publicerade karikatyrer av profeten Muhammed och Schweiz förbjöd nybyggen av minareter.

– De som drev detta förbud menade att det inte utgjorde en kränkning av religionsfriheten och det förvånade mig, säger Linde Lindkvist.

Förbudsivrarna hänvisade bland annat till att FN-deklarationen om mänskliga rättigheter liksom Europakonventionen bara omfattar individens rättigheter.

– Den ger alltså inte religiösa grupper något skydd att etablera religiösa institutioner eller byggnader, säger Linde Lindkvist.

Hans avhandling kom att inrikta sig på tillkomsten av religionsfrihetstexten i FN:s artikel nr 18 från 1948 om de mänskliga rättigheterna. Denna artikel räknas som en av världshistoriens mest betydelsefulla formuleringar av rätten till religionsfrihet.

– Jag försöker göra upp med myterna kring tillkomsten av det här dokumentet, förklarar Linde Lindkvist.

– Det var inte som många tror världssamfundets gemensamma reaktion på Förintelsen utan som jag ser det ett slags lapptäcke av väldigt olika uppfattningar om vad mänskliga rättigheter – och särskilt rätten till religionsfrihet – innebär.

Linde Lindkvist vill också visa att texten inte skrev sig själv, utan kom till tack vare en rad olika individer och grupperingar.

– De var måna om att hitta formuleringar som skulle passa för de utmaningar de såg i världen 1948, menar han.

Linde Lindkvist säger att själva textens utformning kommit i skymundan i det bredare historiska perspektiv som tidigare forskning koncentrerat sig på. För att hitta resonemang och processer kring tillkomsten har han gått tillbaka till gamla mötesprotokoll och annat outforskat arkivmaterial.

– Sverige har en självbild av att högakta FN och dess arbete för mänskliga rättigheter, säger han.

Enligt förbundets egna undersökningar är vi till och med det mest FN-älskande folket i världen. En något okritisk vurm, menar Linde Lindkvist och nämner flera exempel på att vi själva som nation inte är så obefläckade när det gäller MR som vi velat tro.

– Det bräckliga skyddet visade sig bland annat vid Egyptenaffären 2001 där storpolitiken fick Sverige att åsidosätta rättigheterna. Ett annat exempel är Skånepolisens register över romer.

Linde Lindkvist säger också att den svenska regeringen inte var särskilt entusiastisk när FN tog fram förklaringen i slutet av 1940-talet.

– När det uppmanades att översätta deklarationen fann den svenske FN-ambassadören saken ”hjärteligen onödig”. Uppfattningen var att MR bara handlade om utrikespolitik och inte angick oss.

Han påpekar att den uppfattningen gradvis förändrats och att Sverige blivit bättre på att ta till sig kritik från FN, bland annat när det gäller papperslösas rätt till sjukvård.

– Men är det något vi lärt oss är det att även vi har en lång bit kvar innan vi lever upp till våra internationella åtaganden på det här området, konkluderar Linde Lindkvist.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

En dag i mjölkfabriken, 2006. Foto: Jurek Holzer/TT

Mjölken på väg att förlora sin status

2014 var ett tufft år för mjölken. Fria Tidningens Elin Schwartz gör en djupdykning i mjölkens historia och söker svar på frågan om hur dryckens framtid ser ut.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu