Situationen är allvarlig för 21-årige Nikos Romanos. I snart tre veckor, har han bara druckit vatten. I protest mot att han inte tillåts gå den utbildning han blivit antagen till, för han en extremt hård hungerstrejk.

Efter att ha skrivit antagningsproven i fängelset blev Nikos Romanos, dömd till ett 15 år långt fängelsestraff för bankrån, antagen till en utbildning vid Atens teknologiska institut. Men trots att han enligt rådande regler bör få permission för att kunna delta i lektionerna, nekades han det. I protest, valde han därför att starta en hungerstrejk.

Efter de nu snart tre veckorna är hans hälsotillstånd mycket allvarligt och han befinner sig på Gennimatas-sjukhuset i Aten där han bevakas dygnet runt. Enligt hans läkare så finns det, till följd av den långvariga svälten, ”stor risk för allvarliga komplikationer på hjärta, hjärna och njurar med direkt fara för hans liv”.

Aktivisten Alcina, som står i nära kontakt med Nikos Romanos familj och advokat, berättar att restriktionerna för att tillåta fångar delta i lektioner förmodligen har sin grund i att en fånge avvek vid ett sådant tillfälle tidigare i år.

– Men den här policyn har egentligen att göra med den nya typen fängelser som röstades igenom i parlamentet i augusti, som ännu inte trätt i kraft, säger hon.

– Staten vill förmodligen börja använda sig av de hårdare regler som kommer råda i dessa redan nu gentemot anarkister och andra politiska fångar.

Under den presskonferens som hölls i tisdags, underströk Nikos Romanos pappa, Giorgos Romanos, att regeringen och justitieminister Charalambos Athanasiou personligen är de som ska hållas ansvariga för konsekvenserna av hungerstrejken. Även om den grekiske utbildningsministern vid beskedet om Nikos Romanos kritiska hälsotillstånd, uppgav att “fångar ska tillåtas studera om de blir antagna vid ett universitet”, är det endast ministern för allmän ordning och medborgarskydd som faktiskt har makt att lösa situationen, enligt The Greek Reporter.

Förhållandena i grekiska fängelser är extremt undermåliga med extremt hög överbeläggning. Flera fall av tortyr har också uppdagats på senare tid. I oktober förra året avslöjades att 15 anti-fascististiska demonstranter blivit utsatta för tortyr av polisen i Aten och under 2013 fann Europadomstolen att Grekland stridit mot Europakonventionen i tre fall, på grund av dåliga fängelseförhållanden, enligt Amnesty International.

Nikos Romanos har på många sätt blivit till en symbol för ”kampen mot systemet” och för fångars rättigheter i Grekland. Hans politiska övertygelse bottnar mycket i hur han i december 2008 blev vittne till hur hans nära vän, 15-åriga Alexandros Grigoropoulos, sköts ihjäl av polisen under regeringsprotester i stadsdelen Exarcheia i Aten. Händelsen har präglat honom starkt, har hans mamma, Pavlina Nasioutzik, berättat. Rånet som han genomförde år 2013 var även det politiskt motiverat. Pengarna från rånet skulle användas till politisk verksamhet och var också ett sätt att protestera mot systemet.

Stöddemonstrationer hålls nu i flera grekiska städer. Mellan 5 000 och 10 000 personer beräknas ha deltagit i den demonstration som hölls i tisdags i Aten. Tre andra fångar hungerstrejkar nu också till stöd för Nikos Romanos: Giannis Michailidis (som även var med vid bankrånet), Α. Dimitris Mpourzoukos och Dimitris Politis.

Enligt aktvisiten Alcina, uppger Nikos Romanos att han tänker fortsätta hungerstrejken tills ”han beviljas rätten att gå sin utbildning eller till slutet”.