– Det ser delvis mörkare ut än vi hoppats på, säger Majlis Nilsson, samordnare på Länsstyrelsen i Stockholm.

Strategin för romsk inkludering kommer från regeringen och har som mål att den person som är rom och som fyller 20 år 2032 ska ha samma möjligheter i livet som den som är icke-rom. Samordnare för strategin är Länsstyrelsen i Stockholm.

Under 2012 till 2015 pågår en särskild satsning på pilotkommunerna Malmö, Luleå, Helsingborg, Göteborg och Linköping för att statuera goda exempel som ska spridas över landet. Nu har Länsstyrelsen släppt en nulägesbeskrivning av hinder och möjligheter för romers rätt, som beskriver hur pilotprojektet har gått hittills.

– Arbetet med riktade insatser har varit igång sedan 2011 och vi tänkte att de fem pilotkommunerna som verkligen har ansträngt sig skulle ha kommit en bit längre. Det handlar om kunskapsutveckling hos anställda och tjänstemän och att romer ska uppleva bättre bemötande och förutsättningar, säger Majlis Nilsson.

Nuri Selim, från Romska rådet och ordförande i den romska kulturföreningen Svarta Safirer, deltar i Romsk inkludering i Göteborg.

– Det är inte första gången någon jobbar för romsk inkludering och förtroendet är lågt, det tar lång tid innan parterna litar på varandra. Skillnaden den här gången är att det kommer från regeringen. Just nu är det mycket möten och pappersarbete, det händer väldigt lite i praktiken, men på lång sikt kan det hjälpa, säger Nuri Selim.

Pilotprojektet rör romers rätt inom utbildning, arbete, bostad, hälsa och social omsorg och trygghet. Nulägesbeskrivningen är baserad på underlagsrapporter från Boverket, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen, Socialstyrelsen och Skolverket. Den visar att det förekommer diskriminering inom alla områden, men Majlis Nilsson tycker att situationen är mest skrämmande på bostadsmarknaden.

– Det är mest skrämmande eftersom de uppger att de inte anser att det finns något problem eller att de kan göra något annorlunda, säger Majlis Nilsson.

Nuri Selim håller med om att det finns stora problem med diskriminering på bostadsmarknaden.

– Framför allt för de familjer med kända namn. De kan ha jättesvårt att få en lägenhet, säger Nuri Selim.

Majlis Nilsson och Nuri Selim är eniga om att det som behövs för att arbetet med strategin ska gå framåt är attitydförändringar och att jobba generellt mot diskriminering.

– Problem nummer ett är attityden hos många människor. Jag har upplevt det så många gånger att jag läser direkt av om den dolda misstänksamheten i ögonen på någon, säger Nuri Selim.

De här attityderna förändras genom kunskap, menar Nuri Selim, som själv föreläser om romsk kultur.

– Många har ingen aning om vår hemska historia. Sanningen är att vi romer är bra på att anpassa oss. Vi har anpassat oss sedan vi lämnade Indien för 1 000 år sedan och det finns exempel där romer har fått en chans i samhället och där är de högutbildade. Tyvärr ser Sveriges historia ut som den gör och det kommer att ta tid här.