Tortyroffer riskerar utvisning
Asylsökande riskerar att utvisas trots hot om tortyr. Det menar Röda korset, som har gjort en skuggrapport om hur tortyrskador värderas i den svenska asylprocessen.
– Vi ser hur många med krigsskador och personer som blivit utsatta för tortyr inte ges möjlighet att få sina skador utredda och bekräftade, säger Alexandra Segenstedt på Röda korsets migrationsenhet.
Skuggrapporten har lämnats till FN:s tortyrkommitté och beskriver hur Sverige lever upp till FN:s konvention mot tortyr. Det är tredje gången som Röda korset står bakom rapporten.
Sverige menar att allt som kan definieras som tortyr redan innefattas av svensk lagstiftning. Men Röda korset menar att Sverige bör ha en specifik lag som reglerar tortyr.
– Svenska regeringen jobbar självklart med att förbättra sådant här, men just i asylprocesserna kan vi inte se någon egentlig förbättring, säger Segenstedt.
Hon understryker också att personer som utsatts för tortyr är en svår grupp att bedöma, eftersom trauma har till naturlig följd att det är svårt att formulera sig och att göra sig trodd.
– Därför måste det finnas utrymme för att komma med ny information sent i processen. Det är jätteallvarligt att människor som har blivit torterade inte anses som trovärdiga.
– Sen är det inte alltid tillräcklig anledning att få uppehållstillstånd för att en har blivit torterad, men risk för att bli torterad är tillräckligt och ofta finns den risken för dem som torterats tidigare, säger Segenstedt.
Ett fall som har varit viktigt i sammanhanget är ett från 2003. En iransk medborgare sökte asyl i Sverige och åberopade risk för förföljelse från de iranska myndigheterna. Han visade upp ett läkarintyg från en vårdcentral som bekräftade att hans skador kunde komma som följd av tortyr. Migrationsverket avslog ansökan med motiveringen att läkarintyget från vårdcentralen inte var tillräckligt för att bevisa att mannen torterats, dessutom var han inte längre partipolitiskt aktiv och stod därmed inte under samma hot. Ärendet gick till Europadomstolen som fann läkarintyget tillräckligt och gav Sverige bakläxa. I den situationen var det Migrationsverkets ansvar att skingra tvivlet om orsaken till ärrbildningarna, menade Europadomstolen. Fallet är numera praxis hos Migrationsverket.
– Vi trodde att det skulle bli ändring efter det, men vi har inte sett någon direkt skillnad tyvärr, säger Segenstedt.
– Att Sverige brister i hanteringen av asylärenden på det här sättet leder till att en del inte får sitt asylärende prövat på ett tillräckligt rättsäkert sätt.
