– Hur man definierar om en organisation ska stämplas som en terrororganisation är ofta ett politiskt beslut och det är varje stat som gör en egen bedömning, säger Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han menar att det är problematiskt även om man följer EU:s eller FN:s bedömningar, med hänvisning till tidigare mål i Europadomstolen för mänskliga rättigheter och EU-domstolen. I dessa mål har domstolarna konstaterat att stater visserligen har följt säkerhetsrådets terrorbedömningar, men att man trots det har brutit mot de mänskliga rättigheterna.

– Risken är att vi om två-tre år kommer att få flera mål som går till domstolarna och att en rättsprövning då visar att det här förbudet är i strid med staters andra rättsliga åtaganden, säger Said Mahmoudi.

Ett sådant åtagande är att stater ska garantera föreningsfrihet för sina medborgare.

– Varje person måste av egen vilja få ansluta sig till vilken organisation som helst. Även organisationer som är terrorstämplade eller allmänt betraktas som kriminella har många funktionärer som inte behöver vara brottsliga. Man kan jämföra det med Hells Angels, där den allmänna uppfattningen är att det inte ska vara olagligt att vara medlem, däremot kan enskilda personer misstänkas för brottsliga handlingar.

På samma sätt måste personer som deltar i terroristbrott dömas för det, men inte för medlemskapet i någon organisation, påpekar Said Mahmoudi.

– Att bestämma att ”den här personen ska få förbud att åka utomlands eftersom vi vet att han vill ansluta sig”, bygger ofta på information från Säkerhetspolisen som det inte alltid finns hårda underlag för. Det kan baseras på sättet att klä sig eller att man sagt eller skrivit något. Det kan bli en kränkning av personens rättigheter.

Hur ska man då stoppa rekryteringen till exempelvis IS?

– Det är bra att regeringen tillsätter en utredning så man kan reda ut hur man kan göra detta utan att kränka en persons frihet och rättigheter. Vi måste balansera de här två behoven, säger Said Mahmoudi.