– I ljuset av de senaste polisinsatserna i Sverige och att jag själv blev slagen av polisen i Limhamn reagerar jag med extra obehag, säger han.

Efter skotten i Ådalen 1931, då militären sköt ihjäl fem demonstranter, förbjöds militära insatser vid civila händelser. Men 2006 beslutade riksdagen om en ny lag som gör det möjligt för polisen att ta hjälp av militären vid bekämpande av terrorism. Insatsstyrkan Nordic battle group 15 tränas dock för utlandstjänst.

– Svensk militär får inte sättas in mot civila i Sverige men ska alltså användas utomlands för att slå ner demonstranter. Det är dubbelmoral, säger Rode Grönkvist.

Men det vill Jan Bohman, presschef vid Södra skånska regementet P7, bestämt avvisa:

– Ingripande mot folkmassa kan låta groteskt, men det handlar om tekniker som används för att slå vakt om något skyddsvärt, till exempel en flyktingförläggning eller FN-kontor. Det kan också handla om att skilja stridande grupper åt genom att gå emellan med sköldar för att i det längsta undvika vapenmakt.

– Det har vi gjort i Bosnien och Kosovo vid konflikter där folk velat stena varandra till döds.

Kommer Nordic battle group kunna sättas in mot demonstranter vid regimprotester i andra länder?

– Nej, nej. Absolut inte. Det är en politisk process inom EU som avgör vid vilka oroshärdar Nordic battle group ska sättas in.