Sverigedemokraterna fick många röster i valet
Sverigedemokraterna fick cirka 13 procent i valet. De fick mer än dubbelt så många röster som i förra valet. Nu diskuterar experter och andra hur det kunde bli så.
Tredje största parti i valet till riksdagen blev rasistiska Sverigedemokraterna. 12,9 procent röstade på dem. Det är mer än dubbelt så många som i förra valet. 30 nya sverigedemokrater får platser i riksdagen.
Statsvetaren Andrej Kokkonen säger till Dagens Nyheter att man inte vet varför Sverigedemokraterna fick så många röster.
– Partiet får mycket uppmärksamhet. Det brukar vara bra för små partier. Men Sverigedemokraterna är ett mellan-stort parti. Många som röstar på dem skäms. Det kan man se i opinions-undersökningar och val-lokals-undersökningar. Där vågar folk inte säga att de röstar på dem. Därför var det svårt att veta hur stort stöd de skulle få.
Alla som röstar på Sverigedemokraterna är inte rasister. De kanske bara är missnöjda med andra partier och känner att de vill protestera. Folkpartisten Johan Pehrson säger att det är den röd-gröna oppositionens fel att det rasistiska partiet har fått så många röster.
– De har sagt flera gånger att Sverige är ett dåligt land att leva i. Det har inte hjälpt dem själva. De fick inget bra resultat i valet. Men det hjälpte Sverigedemokraterna, säger han till Dagens Nyheter.
Gudrun Schyman är talesperson för Feministiskt initiativ. Hon säger att det är alliansens fel att Sverigedemokraterna fick många röster.
– De har varit alldeles för mesiga. De har sagt att Sverigedemokraterna bara är intresserade av en enda fråga. De har inte talat om deras nationalistiska och nazistiska ideologi. De har inte diskuterat deras familje-politik, kultur-politik eller skatte-politik. De har inte visat vad Sverigedemokraternas politik skulle betyda, säger hon till Dagens Nyheter.
Ordlista
mesig -t -a här: de är mesiga = de säger för lite och ställer för lite frågor
opinionsundersökning -en -ar = en undersökning där man frågar folk vad de tycker om olika saker för att se vilka åsikter som är vanliga, t ex
statsvetare -n - = en person med examen i statsvetenskap, som handlar om hur stater och politiska system fungerar
talesperson -en -er hon är talesperson för Feministiskt initiativ = hon är en av dem som talar för partiet (som Miljöpartiets språkrör)
vallokalsundersökning -en -ar = en undersökning där man frågar folk vad de har röstat på när de går från val-lokalen

