Det var under natten till torsdag i förra veckan som någon välte den rosa valstugan tillhörande Feministiskt Initiativ på Sergels torg i Stockholm. När partiets representanter kom dit var stugan rest igen, men väggen var trasig och innehållet hade rasat ut. Malin Ericson, ordförande i Fi Storstockholm är övertygad om att det inte handlar om någon olycka.

– Välter man en valstuga så är det med flit. Tråkigt, men inte helt oväntat, säger hon.

Attackerna mot olika partiers valstugor eller annat material ökar under valtider. Natten till måndag vandaliserades till exempel Vänsterpartiets kampanjbil i Norrköping, däcken hade skurits sönder och ett kryss ristats över partiets symbol. Vandalisering av exempelvis valstugor är en ren symbolhandling, enligt Orla Vigsö, expert inom politisk kommunikation vid Göteborgs Universitet.

– Man vill visa motståndet mot partiet och dess synpunkter. Det drabbar mest partier som starkt framhäver en kontroversiell fråga eller ståndpunkt. Tidigare har det varit så som nej till abort, nu är det mer frågor som invandring.

– Vi vet ju att folk blir irriterade på oss, säger Malin Ericson. Vi är ju en uppstickare och poängterar att vi är rasisternas och Sverigedemokraternas motsats, så jag tror att det finns vissa element som kan bli väldigt arga.

Brottsförebyggande rådet, Brå, för inte någon särskild statistik över vandalisering av valstugor eller annan politiskt motiverad skadegörelse. Däremot har rådet tagit fram en rapport med en kartläggning över hot, våld och trakasserier mot politiker under 2012. I den uppföljning som släpptes i år uppges att 237 ledamöter utsatts för 1 100 incidenter av våld, skadegörelse eller stöld i samband med sitt uppdrag under 2012. Till största delen handlade det om skadegörelse.

Det kan vara så att det finns en utveckling mot mer vandalisering än tidigare, menar Orla Vigsö.

– Vandalisering av valaffischer är vanligare, men de är också fler och finns på fler ställen, valstugorna finns endast på några få ställen i varje stad.

Hot, våld och skadegörelse riktade mot politiska partier innebär en fara för demokratin, menar Brå. En av fem ledamöter uppger i rapporten att de påverkades av oro eller utsatthet för incidenter och av de utsatta ledamöterna kände 40 procent sig påverkade. Mer än var tionde har undvikit att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga och så många som en av fyra har självcensurerat sig i något sammanhang, på grund av oro eller utsatthet.

Förövarna till attacker mot politiker är i ungefär sex fall av tio ”förargade medborgare” eller ”rättshaverister”, enligt de utsatta ledamöterna i rapporten. Orla Vigsö menar att det förmodligen handlar om grupperingar som ”Revolutionära fronten” eller ”Nationellt motstånd” som står bakom det mesta.

– För dessa är det en symbolisk, politisk kamphandling. Men man ska inte glömma att även andra kan bli förbannade på den totala dominansen av politiska partier över huvudtaget i det offentliga rummet och då kan vandalisering vara uttryck för en känsla av brist på inflytande som kan rikta sig mot alla partier.

Feministiskt Initiativs valstuga på Sergels torg blev i söndags återigen utsatt:

– Någon hade sparkat på låset så att dörren gått sönder, berättar Malin Ericson. Det kan ju vara uppmärksamheten som gjort att någon tyckte att det var lite kul att göra det – tillfället gör vandalen, så att säga. Men vi hoppas ju såklart att det inte blir mer av det här.