• Tunnelbanan är en av de platser som sedan 2013 inte behöver ett särskilt tillstånd för kameraövervakning. Det räcker numera med en registrering hos länsstyrelsen.
Stockholms Fria

Butik hänger ut misstänkta tjuvar på nätet

En leksaksaffär i Barkarby delar bilder från sina övervakningskameror på Facebook för att få hjälp att identifiera påstådda brottslingar. Trots att det bryter mot kameraövervakningslagen väljer butiken att fortsätta.

Leksaksaffären Barnens land Barkarby la nyligen upp ett inlägg på sin Facebooksida med bilder från butikens övervakningskamera. Personalen bad om hjälp att identifiera personer som de hävdade hade stulit en barnvagn och uppmanade också sina följare att dela bilden vidare.

– Vi har haft väldigt mycket stölder och det händer inte så mycket när vi anmäler. Tack vare att vi lagt ut på Facebook har vi fått hjälp och polisen har fått kontakt med dem, säger Diana*, butikschef på Barnens land Barkarby.

I kommentarsfältet förekom rasistiska kommenterar om personerna på bilden, varpå butiken raderade inlägget. På butikens Facebooksida ligger ett liknande inlägg med bilder från övervakningskameror där personalen ber om hjälp med att identifiera påstådda tjuvar kvar.

Förutom den etiska problematiken i att hänga ut en person som tjuv är det inte heller lagligt att lägga ut bilder från övervakningskameror i sociala medier. Enligt kameraövervakningslagen ska bilder av det här slaget hanteras så att inte obehöriga får tillgång till dem. Eftersom ärendet gäller kameraövervakning på en plats som är tillgänglig för allmänheten hamnar det på länsstyrelsens bord.

– Det är bara så många personer som behövs för att övervakningen ska kunna bedrivas som får ta del av bilderna, säger Harriet Schaffer Ullman, jurist på Länsstyrelsen i Stockholm.

Övervakningen får inte ha något annat syfte än brottsförebyggande och bilderna får inte spridas till andra än brottsutredande myndigheter så som polisen.

– Det är inte butiken som bedriver brottsutredande verksamhet, det är polisens jobb, säger Harriet Schaffer Ullman.

Myndigheter, som polisen och socialtjänsten, är undantagna från denna bestämmelse. De lyder istället under offentlighets- och sekretesslagen och kan, under vissa omständigheter, sprida bilder. Till exempel i tv-programmet Efterlyst, där polisen kan visa upp bilder på brottslingar från övervakningskameror som man behöver allmänhetens hjälp att identifiera.

Att deras spridning av bilder bryter mot lagen vet Barnens land Barkarby om, säger butikschefen.

– Man bör ha tillstånd för det, det vet jag. Men man kan inte heller blunda när man har en hög grad av stölder, då måste man göra något. Det räcker inte med att anmäla till polisen och vi hade ingen annan väg att gå.

Leksaksaffärens bildspridning är anmäld till länsstyrelsen, som just nu utreder ärendet. Brott mot kameraövervakningslagen kan straffas med böter eller fängelse, men det gäller inte spridandet av bilder i sociala medier, som räknas som brott mot tystnadsplikten. Oftast får butiken ett föreläggande om att man ska ta bort bilderna från nätet. Om butiken inte rättar sig efter det, får de ännu ett föreläggande förenat med vite och sedan kan länsstyrelsen återta tillståndet att kameraövervaka. Det är dock ovanligt att det går så långt. Enligt länsstyrelsens jurist har det inte skett en enda gång de senaste åren i Stockholm.

– Man anpassar sig ofta och kan ha kvar tillståndet, säger Harriet Schaffer Ullman.

Förra året inkom 57 klagomål om kameraövervakning till länsstyrelsen i Stockholm, men av dessa rörde inget spridning av bilder. I år har två klagomål om brott mot tystnadsplikten, som spridningen av bilder faller under, inkommit. Båda fallen utreds nu. Enligt Linnea Tegernäs vid länsstyrelsens tillståndsenhet går det inte att säga hur lång tid det kommer att ta innan leksaksaffären eventuellt får ett föreläggande.

Är inte lagen tandlös om man inte blir straffad och det inte heller händer något när klagomål kommer in till länsstyrelsen?

– Självklart ska man inte bara kunna bryta mot lagen. Om man inte upphör med det har vi möjlighet att återkalla tillståndet. Man måste ge dem möjlighet att rätta sig först, men det är inte tanken att det bara ska fortsätta.

*Diana vill inte ha med sitt efternamn i tidningen

Fakta: 

Fler kameror med ny lag

Kameraövervakningslagen började gälla den 1 juli 2013 och ersatte då lagen om allmän kameraövervakning och den del av personuppgiftslagen som rör kameraövervakning.

Lagen ska med hjälp av kameraövervakning förhindra, utreda eller avslöja brott samt att förebygga olyckor. Samtidigt ger lagen regler som ska skydda integriteten.

Behovet av övervakning måste enligt lagen alltid vägas mot integritetsintresset, alltså enskildas intresse av att inte bli övervakade.

Den som vill sätta upp kameror för övervakning måste ha tillstånd från länsstyrelsen. Förr krävdes att varje ansökan prövades, men sedan lagen ändrades 2013 räcker det i de flesta fall med en enkel registrering.

Sedan lagändringen har antalet tillstånd ökat kraftigt och i dag finns över 7 000 i Stockholm.

Nytt med kameraövervakningslagen är att en möjlighet till skadestånd om man blivit kränkt av kameraövervakning i strid med lagen lagts till.

Källor: Datainspektionen, Länsstyrelsen

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu