Anställningsavtal är nyckeln till dina rättigheter
Vad ska stå i ett anställningsavtal? Vilken lön är rimlig för ett visst jobb? Och vad gör man när chefen inte följer avtalet? Fria lät facken ge sina bästa råd.
– Det enskilt viktigaste är anställningsavtal, säger Mikael Berge som är lokalombudsman på Hotell- och restaurangfacket. När vi pratar med ungdomar och är ute på skolor och så är det det vi säger: kräv alltid ett anställningsavtal där det står hur många timmar i veckan du ska jobba, lön, utbetalningsdag för lönen, gärna vilka de huvudsakliga arbetsuppgifterna är och arbetsgivarens organisationsnummer. Det är inte säkert att bolaget heter likadant som företaget och då kan det vara svårt att hitta den rättmätige arbetsgivaren.
Även Daniel Carlstedt, ungdomssekreterare på Handelsanställdas förbund, poängterar att det viktigaste att tänka på är att få ett anställningsavtal där det står vad man har kommit överens om. Ett anställningsavtal har alla rätt att få senast en månad efter att man har börjat arbeta.
Annons
Ett annat problem som unga ofta ställs inför är erbjudande om att provjobba, utan lön.
– Om man får erbjudande om att provjobba ska man alltid säga nej, alla timmar som man arbetar ska man ha betalt för. Ha koll på att arbetsgivaren betalar skatt så att man jobbar vitt. Det är en mycket större säkerhet, att man har rätt till sjuklön och semesterersättning, säger Daniel Carlstedt.
Men det finns fler saker att tänka på innan man börjar jobba, i första hand för att undvika problem men även för att öka ens möjligheter att få rätt i de fall problem uppstår.
– Framförallt tycker jag att man ska organisera sig fackligt. Sedan att vara bra påläst om arbetsmarknaden, vilka lagar och regler och kollektivavtal som gäller, säger Mikael Berge.
Han tycker att det är ett problem att många unga inte är med i något fackförbund. Du kan fortfarande vända dig till fackförbundet för din bransch för att få rådgivning, men ska någon företräda dig i en tvist och ta kontakt med arbetsgivaren krävs det att du är medlem.
Så många är med i facket
Den fackliga anslutningen var som högst 1995 – 88 procent av arbetarna och 84 procent av tjänstemännen var då anslutna. Då var skillnaderna mellan unga och äldre inte så stor. I mitten av 90-talet var 77 procent av unga (16–24 år) fackligt anslutna. 2012 var den siffran nere på 36 procent.
Bland unga är minskningen allra störst: den har halverats sedan mitten av 1990-talet. 2012 var ungefär var tredje ung fackligt ansluten.
Källor: LO-rapporten: Röster om facket och jobbet, LO
Dina rättigheter på sommarjobbet
Att som ung, kanske på sitt allra första jobb, stå upp mot en arbetsgivare som inte behandlar en bra är inte lätt. Det här är andra delen av tre i vår serie Sommarjobben – om problemen och dina rättigheter.
Del 1: Vädret avgör om unga får jobb
”Solskensavtal” är ett vanligt problem för unga.
Del 2: ”Arbetsgivarna kan utnyttja unga för att vi behöver jobb”
Nina Stjärnehag berättar om glassbaren där de hade ”solpass” – och kunde få vänta en hel dag på att bli inringda till jobb.