• Teresa Holmberg framför några av orinigalformarna till Gunnar Nylunds fontän Scanisaurus. ”Formarna är som vackra konstverk i sig”, säger hon.
  • Tillsammans med volontärer har Teresa Holmberg och de andra konstnärerna städat ur och gjort i ordning de stora lokalerna på Iföverket som de har fått tillträde till.
  • Gunnar Nylunds stengodsstaty Scanisaurus från 1971 anspelar på de fossilfynd från dinosaurier och andra urtidsdjur som har gjorts kring Ivösjön.
  • När Iföverken övergick till en ny typ av produktion 1989 så lupphörde verksamheten på de övre våningarna nästan över en natt.
Skånes Fria

Konstnärskollektiv gjuter liv i gammal fabrikslokal

På nedervåningen en aktiv industri, på de övre våningarna öde lokaler som samlat damm och fågelskit. I årtionden har delar av Iföverken i Bromölla stått tomma. Men nu förvandlas de till ett kulturcenter som ska ha plats för konstnärskollektiv, utställningar och kurser.

Ljuset strilar in genom de stora fabriksfönstren, och lyser upp det keramiska dammet som ligger som ett fint vitt pulver över det mesta. Rostiga maskiner, överblivna cylindrar och högar av lera som har fått torka där den ligger fyller de stora lokalerna i de översta våningarna av Iföverken i Bromölla.

– När hela produktionen flyttades ner på markplan i slutet av 1980-talet lämnades allting här uppe precis som det var, som om arbetarna bara gått på lunch, säger konstnären Teresa Holmberg när hon visar runt. Här skapar hon och andra konstnärer Ifö Center; som ska fungera som ett konstnärskollektiv, utställningslokal och utbildningsplats för kurser i till exempel betonggjutning. Lokalerna har stått tomma i tjugofem år, men på nedervåningen driver företaget Ifö Ceramics fortfarande verksamhet och tillverkar isolatorer till kraftverk. På de övre våningsplanen lånar företaget nu ut cirka 4 200 kvadratmeter av lokalerna till projektet.

– Jag är själv mycket intresserad av tillverkningsindustrin i mitt konstnärskap. De maskiner som vi använder för att tillverka saker i samhället kan ju även användas på andra sätt, till exempel för att skapa stora konstverk eller föremål som är hybrider mellan konst och funktion, säger Teresa Holmberg.

Det var just så hon kom i kontakt med Iföverken från början. Hon arbetade med en stor utsmyckning till en skola och vände sig till verket för att få hjälp med några keramiska delar till en cylinderformad mosaik.

– Efter det ville jag komma tillbaka och lära mig mer, och upptäckte då hur mycket outnyttjad plats det fanns i fabriken. Det var fullt av damm och bråte, men ändå väldigt vackra lokaler.

2012 fick hon beviljat stöd för att driva en förstudie, där syftet var dels att titta på om Ceramics maskinpark kunde användas för att skapa något annat än isolatorer, så som konst, och dels för att ta fram förslag på hur fabrikens övergivna  delar skulle kunna användas till nytta för bygden.

– Det är den andra delen som vi fokuserar på nu, min egen konst får ligga lite på is så länge.

De senaste månaderna har de städat ut dammet och fågelbajset, lagat fönster, röjt undan och satt upp avgränsande väggar. Till sin hjälp har de ett tjugotal volontärer från bygden som deltar i projektet främst för att de gillar att det händer något.

– Det är män och kvinnor i alla åldrar och alla yrkeskategorier som kommer hit. Alla får bidra på det sätt de kan. Just nu är vi i stort behov av en rörmokare till exempel.

Många av de runt 100 anställda på Ifö Ceramics har också letat sig upp av nyfikenhet, och Teresa Holmberg menar att den kontakt som de har med arbetarna, när det gäller allt från praktiska tips till att prata om vardagslivet är viktigt.

– Jag tror att vi har mycket att vinna på att ha kulturarbetare och fabriksarbetare på samma plats, där vi kan lära av varandra och lära känna varandra. Det blir en bra grogrund för utveckling och idéer.

Stegvis förvandlas de stora lokalerna till kollektivverkstäder, kurslokaler och utställningsrum, där konstnärer ska kunna arbeta på egna eller gemensamma projekt. Det är viktigt att de konstnärer som vill vara med delar den kollektiva visionen, menar Theresa Holmberg.

– Vi har inga privata ateljéer att hyra ut, utan vi jobbar gemensamt och alla hjälps åt att bygga upp det som behövs. För företagen på Iföverken är det ett stort förtroende att släppa in oss och tillåta publika arrangemang inne på området och de måste kunna lita på att ingen förvillar sig ner i produktionen eller får något tungt över sig.

I sommar håller hon i guidade turer i lokalerna där hon berättar om verkets historia och planerna för framtiden, något som har väckt ett stort intresse.

– Jag tror att allt fler tycker att det är spännande att besöka övergivna platser, och den här är lite extra märklig eftersom det är febril verksamhet på bottenvåningen samtidigt som fåglarna har byggt bo och dammet har lagt sig här uppe.

En anledning till det stora intresset för visningarna kan vara den starka koppling till keramikindustrin som finns i Bromölla. I byns centrum finns flera offentliga utsmyckningar skapade av olika konstnärer med keramik från fabrikerna, och på torget står stengodsfontänen Scanisaurus av den världskända keramikkonstnären Gunnar Nylund som var aktiv på Iföverken under en lång tid.

– En häftig överraskning som vi har fått är att vi har kunnat ta vara på många originalformar till statyn. Det visade sig att de förvarades på en återvinningscentral i en inte särskilt gynnsam miljö så vi har fått ta med dem tillbaka till fabriken där de ska rengöras och ingå i utställningen i höst, säger Teresa Holmberg.

Utställningen är ett första steg för att väcka intresse och berätta om arbetet bakom statyn och de fossilfynd i trakten som är temat i verket.

En framtida dröm är att kunna rusta upp statyn och ersätta de plattor som har frusit sönder.

Redan under nästa vecka genomför Ifö Center sitt första Artist In Residence-program, när en än så länge hemlig världskänd gatukonstnär besöker byn för att göra ett konstverk på en av fabriksfasaderna.

– Jag kan inte avslöja vem det är riktigt än, men jag kan säga att verket kommer att göra stort avtryck i Bromölla.

Teresa Holmberg hoppas kunna erbjuda olika sorters kulturverksamhet i centret i framtiden, och tror att teaterföreställningar och nycirkus skulle passa bra i de stora lokalerna. Hon och kollegan Jonathan Haner har under flera år levt i Berlin där de drev det ideella kulturhuset Shrine.

– Det vi har med oss därifrån är en flexibilitet och en förmåga att ta vara på möjligheterna när de dyker upp. Och vi är vana vid att jobba kollektivt mot ett större mål.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

I baksätet på Malmös svarta ekonomi

I föreställningen Blue dreams färdas publiken med bil genom Malmö, samtidigt som ett kammarspel om stadens svarta ekonomi pågår i framsätet.

Fria Tidningen

Barnbok om Palestina skakar USA

ABC-boken P is for Palestine har lett till dödshot och bojkott från konservativa judar i USA, samtidigt hyllas den i många andra länder.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu