Migrantkvinnorna tar plats i historien
En sjättedel av alla kvinnor i Malmö är födda i ett annat land. Ändå har de varit osynliga när historien om staden skrivits. Det menar teamet bakom utställningen Women making history som vill lyfta fram migrantkvinnornas berättelser.
Hundra år av migrantkvinnors liv och arbete i Malmö skildras i utställningen Women making history som öppnar på på Teknikens och sjöfartens hus i helgen.
– Det är ett viktigt steg för att få in kvinnors berättelser i historieskrivningen, där halva Malmös befolkning i stort sett har saknats tidigare och särskilt utlandsfödda kvinnor har varit osynliggjorda, säger Samuel Thelin som är producent för utställningen.
Materialet till utställningen har samlats in under det senaste året genom att foton har letats fram i Sydsvenskans och Malmö museers arkiv samt Stadsarkivet. Under workshops runt om i Malmö har kvinnor träffats och diskuterat olika ämnen ett tiotal djupintervjuer har genomförts.Materialet skildrar livet i staden från början av förra seklet då kvinnor kom från Tyskland och Danmark för att arbeta som hembiträden, genom den stora arbetskraftsinvandringen på 1950- och 60-talet till dagens migrantkvinnor som oftast kommer till Malmö på grund av flykt.
– Arbetskraftsinvandringen kulminerade i mitten av 1960-talet, då kvinnor kom både som medföljare till sina män och på eget bevåg. Till att börja med arbetade många som städare, men efter ett tag blev allt fler fabriksanställda på Malmö strumpfabrik, Malaco lakritsfabrik och Mazetti, säger Anna Svensson, arkivarie som arbetat med utställningen.
Parvin Ardalan som är aktiv i nätverket Feminist Dialog har varit drivande i arbetet med utställningen. Hon ville titta på hur det kommer sig att det har varit så tyst om migrantkvinnor, och undersöka vad det är för liv de har levt.
– Många av kvinnorna vi har pratat med har levt nästan hela sina liv här, och ser sig själva som svenska i dag. Vi har pratat mycket om vad det innebär att vara invandrare, var det är för identitet som läggs på en.
När invandrade kvinnor syns i media lyfts de fram antingen som hjältinnor som klarar allt, eller som offer menar Anna Svensson.
– Det är klart att problem med våld, barn eller svårigheter att få jobb är en del av historieskrivningen, men det är det för svenskfödda kvinnor också. Vi vill vända på den här enkelspåriga bilden genom att inte fokusera på problemen, säger hon.
På samma sätt utger utställningen sig inte för att representera alla kvinnor som invandrat till Malmö, utan det är ett axplock av erfarenheter och identiteter.
– Det gäller att vara försiktigt med att framställa alla migrantkvinnor som en homogen grupp. Vi kan bara lyfta fram några som ett exempel på hur det kan vara. Det kommer säkert komma någon som säger ”så här var det inte för mig”, eller ”varför är inte min grupp representerad?” säger Anna Svensson.
Under utställningens gång kommer det också finnas möjlighet för fler kvinnor att lämna in sina historier, antingen genom en brevlåda på museet eller att skriva in dem på hemsidan som hör till.
Berättelserna kommer därefter att sammanställas och Parvin Ardalan hoppas att materialet som de tar fram även ska kunna spridas ut i skolor och på arbetsplatser. Hon tror att berättelserna kan vara ett sätt att motverka rasism och fördomar.
– I en tid då rasisterna mobiliserar måste vi också mobilisera. Den antirasistiska kampen måste föras på många plan, både politiskt och kulturellt, och kanske kan det här vara ett litet kliv som motvikt till deras stora kliv.Vi måste visa att staden tillhör alla som bor här.
En av de som medverkar i utställningen är Snjezana Mitrovic, som flydde till Malmö från kriget i Bosnien i början av 1990-talet. Hon berättar om sin uppväxt, sin första tid i Sverige och hur Malmö har kommit att bli hemma.
– Som jag säger i utställningen, man måste välja livsväg och jag har fokuserat på Sverige. I Malmö har jag mitt liv och mitt jobb och det är här jag röstar. Samtidigt känner jag mig rik för att jag har flera språk och flera kulturer med mig, säger hon.
Snjezana Mitrovic menar att det är viktigt med en utställning om migrantkvinnor för att lyfta fram den mångfald som finns i Malmö.
– Vi som kommer från olika platser i världen kan visa att Malmö är vår stad lika mycket någons som är född här. Våra berättelser kommer att bli en del av stadens historia och det betyder väldigt mycket.
Mer om utställningen
Women making history invigs 31 maj, kl 13, och pågår till 30 december 2014 på Teknikens och sjöfartens hus i Malmö.
Under Feministisk festival 12-14 juni kommer delar av utställningen att visas i Folkets Park.
Utställningen är en del av projektet Kvinna100 som är ett samarbete mellan Malmö museer/Kulturförvaltningen, Feminist dialog,Medea, Malmö Högskola och ABF Malmö. Kvinnoorganisationer, feministiska nätverk och enskilda malmöbor har också bidragit på olika sätt. Projektet Kvinna100 är finansierat av Malmö stad och Kulturrådet.
Läs mer eller skicka in din berättelse på http://womenmakinghistory.tumblr.com

