• Sofia Carlevi är en av redaktörerna för numret av tidningen Brand på lätt svenska.
Nyhetstidningen

Politiska texter på lätt svenska

Många tycker att politiska texter är svåra.
Det här ville de som arbetar med tidningen Brand ändra på.
De har gett ut ett nummer av tidningen på lätt svenska.
Numret handlar om känslor och politik.

– Vi tror att det behövs många olika sorters politiska texter.
Problemet i dag är att de allra flesta texter om politiska idéer är väldigt, väldigt svåra.
Vi ville att fler skulle kunna förstå texterna.
Och få kraft från dem, säger Sofia Carlevi.

Hon är en av redaktörerna för numret av Brand på lätt svenska.

Brand är en samhälls- och kulturtidning.

Texterna i tidningen brukar vara ganska svåra att läsa.

De handlar ofta om politik och filosofi.

Inte vana vid att skriva lättläst

Många olika människor har skrivit i den lättlästa tidningen.

De flesta av dem var inte vana vid att skriva på lätt svenska.

Därför ordnade Sofia Carlevi en träff med dem först.

– Där berättade vi lite om hur man kan skriva lättläst.
De som var med på träffen jobbade hårt för att skriva enkelt.
Det var helt nytt för dem.
Vi pratade och mejlade förslag till varandra​ ​på ändringar som gjorde texterna lättare.

Känslor och politik

Det lättlästa numret handlar om känslor och politik.

– Känslor är en viktig del av politik, säger Sofia Carlevi.

Hon berättar att känslor kan få en att kämpa mot orättvisor.

Men känslor kan också stoppa en från att förändra samhället.

Man kan känna att det inte är någon idé.

Vad tyckte ni hände med texterna när de blev skrivna på lätt svenska?

– Texterna blev starkare.
När man skriver lättläst kan man inte brodera ut texterna.
Man skriver om det som är viktigast, och det som är mindre viktigt får man ta bort.
Det gör texterna starkare.
Det gäller både om det är en berättelse om en människas liv eller om det är en politisk teori, säger Sofia Carlevi.

Vad tyckte folk om ert lättlästa nummer?

– Flera personer sa: det här var första gången vi läste allt i tidningen!
Det har fått mycket uppmärksamhet.
Det är väldigt många som har frågat efter tidningen.
Vi har fått fler nya prenumeranter.
Och andra som jobbar med politiska texter har sagt att de också vill prova att skriva lättläst.

Olika texter

I det lättlästa numret finns många olika slags texter.

En text är skriven av Roland Paulsen.

Han är författare och sociolog.

Han skriver att vi lever i en värld där det är viktigt att vara snygg.

”Vi tycker om snygga personer.
Vi ser upp till dem.
Vi tror att de är smartare och bättre”, skriver han.

Han skriver att snygga människor helst är tillsammans med snygga människor.

Han skriver att de som tänker så kan få svårt att uppleva riktig kärlek.

Att kapitalismen har gjort så att vi ibland blandar ihop kärlek med att göra en bra affär.

Nästan som en dikt

Sofie Norstedts text är nästan som en lång dikt.

Hon skriver:

”Det gamla Sverige sjunker som Titanic.
Alla klättrar på varandra för att rädda sig själva.”

Fakta: 

Tidningen Brand

Brand är en anarkistisk samhälls- och kulturtidning.

Den har funnits sedan år 1898.

Ordlista

anarkistisk här: en politisk lära som innebär att regering och myndigheter inte ska ha mycket makt

nummer här: en version av en tidning. En tidning kan till exempel komma ut med ett nummer varje vecka

redaktörerna här: de som har ansvar för hur tidningen ska bli. De bestämmer till exempel vilka texter som ska vara med

sociolog = en person som har en examen i sociologi från universitetet

sociologi = ett ämne som handlar om hur människor fungerar i olika samhällen och i relationer med andra människor

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu