FORSMARK Myndigheten har i sin löpande tillsyn av Svensk Kärnbränslehantering AB:s, SKB:s, kärntekniska anläggningar Clab och SFR vid ett flertal tillfällen funnit en lång rad brister. Bristerna rör återkommande så centrala funktioner som ledning, styrning och kontroll av verksamheten. Därför kräver nu SSM att SKB ska ta fram ett åtgärdsprogram som beskriver hur de ska komma tillrätta med dessa brister.

Den senaste tillsynen genomfördes i början av året medan föreläggandet är daterat måndagen den 7 april.

– Baserat på tidigare tillsyn, och på den inspektion som genomfördes i januari, ser vi brister i SKB:s förutsättningar att driva verksamheten på ett strålsäkert sätt. Men det handlar inte om att varje enskild brist i sig utgör ett hot mot strålsäkerheten, utan att flera brister tillsammans kan innebära att verksamheten inte drivs på ett säkert sätt, säger Elisabet Höge, inspektör på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Kritiken är bedövande vid en genomläsning av det tio sidor långa föreläggandet och kraven på åtgärder ligger huvudsakligen på organisations-nivå. Bland annat handlar det om ansvar som delegeras till underställda personer som saknar motsvarande mandat och handlingsutrymme.

– Ja, SKB måste se till att ansvar överensstämmer med befogenheter, eller att mandat och befogenheter överensstämmer med ansvar, säger Elisabet Höge.

SKB:s vd Christopher Eckerberg ser mycket allvarligt på föreläggandet och påpekar samtidigt att företaget sedan i höstasdelvis jobbar med de problem som påtalats.

– En översyn gjordes av WANO, en internationell expertorganisation, i mars 2013 vilket resulterade i en rapport och ett åtgärdsprogram som vi jobbar efter sedan i höstas och som adresserar många av frågorna i föreläggandet. Effekterna av den omorganisation som initierades då har inte riktigt visat sig ännu, säger han.

Myndigheten påtalar just att effekten kan vara otillräcklig?

– Ja, vi kommer att granska vårt befintliga åtgärdsprogram och justera det efter föreläggandet men det är för tidigt att uttala sig nu om vad som behöver ändras. Men självklart behöver vi exempelvis matcha ansvar med befogenheter. Det är mitt absoluta ansvar som vd att ta tag i frågorna, säger Christopher Eckerberg.

Elisabet Höge tror att problemen delvis kan förklaras historiskt med att SKB, som tidigare var en renodlad forskningsorganisation, sedan de tog över driften av SFR och Clab har haft svårt att få ihop de två delarna av organisationens verksamhet, det vill säga att forska och utveckla nya anläggningar och samtidigt driva kärntekniska anläggningar. Myndigheten menar enligt Elisabet Höge att SKB själva måste identifiera förbättringsområden och jobba förebyggande istället för att åtgärda problemen först efter att de påpekats utifrån.

Är SKB:s nuvarande mer reaktiva arbetssätt en resursfråga?

– Nej jag skulle inte säga att det är så enkelt som en resursbrist. Det handlar kanske snarare om en kultur och en omognad i organisationen. Vilket vi försöker påtala med att använda uttrycket att de saknar helhetssyn eller självinsikt som det egentligen handlar om på organisationsnivå. Men orsakerna till problemen är det vi nu vill att SKB själva ska utreda och det är bland annat därför SKB nu har fått detta föreläggande, säger Elisabet Höge.

Christopher Eckerberg berättar att den orsaksanalys de behöver göra kommer att lämnas till myndigheten den första oktober men redan första juni ska deras första delrapport vara klar. Men förutom ett medgivande om att de är relativt nya på att sköta driften av anläggningarna vill han inte spekulera i skälen till varför de brottas med så stora problem i organisationen.

– Att driva verksamheten vid våra anläggningar på ett säkert sätt är viktigast för oss nu. Föreläggandet rör olika delar som ska besvaras vid olika tidpunkter och vårt befintliga åtgärdsprogram löper ända in på nästa år, säger han.

Elisabet Höge förtydligar med att lägga till:

– Myndigheten eftersöker systematik, strategi, ansvarstagande och långsiktighet i arbetet vid anläggningarna. Verksamheten vid anläggningarna måste kvalitetssäkras, som det är nu riskerar ärenden att falla mellan stolarna, säger Elisabet Höge.

Ord och inga visor Christopher Eckerberg, någon kommentar?

– Det är allvarliga ord och vi ser mycket allvarligt på det som står i rapporten men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att våra anläggningar är säkra. Den typ av brister som myndigheten påpekar, rättas de inte till kan strålsäkerheten drabbas på sikt, säger Christopher Eckerberg.

Ännu har inga större incidenter av kategori ett-händelser inträffat, exempelvis snabbstoppet i Forsmark i juni 2006, incidenter som ska rapporteras vidare inom en timme. Men dock ett par kategori två-händelser som ska föras vidare till berörda inom 30 dagar. Ett exempel på svårigheter att få organisationen att fungera syns i en kategori två-händelse där en sprickbildning i nuvarande SFR nådde rätt del av organsiationen först efter ett år. En konstruktionsavvikelse vid en Clab-bassäng fastnade också utan åtgärd under anmärkningsvärt lång tid.

– Ja, desto viktigare att åldringshanteringsprogrammet följs och att de arbetar med beredskapsfrågor så att en förberedelse finns om det uppstår ett extremt läge, säger Elisabet Höge.

Enligt Elisabet Höge står det SKB fritt att lösa problemen som påpekats på olika sätt, men det viktigaste är att företaget tar tag i situationen.

– Det är mängden brister som gör att vi formulerat ett föreläggande. Den dagliga verksamheten fungerar men brister i samarbeten och helhetssyn leder till brister i det strategiska arbetet och den långsiktiga säkerheten. Långsiktiga frågor måste de jobba förebyggande med, de ligger i dag alldeles för långt ifrån det läget, säger Elisabet Höge.