Demonstrationen mot rasism i Kärrtorp som samlade över 20 000 personer började i en protest mot att nazistiskt klotter hade börjat dyka upp i området. Nyligen drabbades skolan Vasa Real av klottrade hakkors och antisemitiska budskap.

Det politiska klottrets återkomst kan tyckas lite egendomligt i dag, när var och en kan sprida sina idéer och budskap via mängder av digitala kanaler. Men sätter man det som nu sker i ett historiskt sammanhang blir det mer logiskt.

Klotter har, bland mycket annat, kallats för ”den fattiges reklam” och ”ocensurerad masskommunikation”. Och dess styrka som kommunikationsverktyg är just att det är billigt och enkelt. Det går snabbt att få ut sina budskap. Oftast är användaren anonym och det går inte att veta om det är många personer bakom ett budskap eller om det är en enskild individ. På så vis påminner det om webbens anonyma användare. Är du flitig går det rätt snabbt att täcka ett område. ”Nackdelar” är att det är relativt lätt att ta bort, och att när du lämnat platsen inte har någon koll på hur budskapet tolkas eller används.

Det nazistiska klottret föder motstånd. Det målas över eller förvandlas till något annat. Väderkvarnar, kyssande par, blommor ­– fantasin flödar när det gäller att koda om nazisternas budskap. Samma sak skedde på 1980-talet, då det rasistiska och nazistiska klottret ökade som mest. Då var det Bevara Sverige Svenskt, en högerextrem organisation som sedermera blev Sverigedemokraterna, som spred sina budskap. Oftast ”BSS”. Men det kunde enkelt skrivas om till ”BSB”, Bevara Sverige Blandat, en organisation som aktivt motverkade nazism och rasism.

I storstäder som Rom pågår en ständig kamp mellan höger- och vänstersymboler. De målas, målas över och målas igen. En typ av politisk anslagstavla där ingen vinner, men ingen heller ger upp. I Aten är det visuellt tydligt var stadsdelarna står politiskt. Polariserad stad. Polariserat klotter. Så dagens politiska klotter speglar i stort det politiska klimatet. När det är valtider och en populistisk retorik tar plats i det politiska samtalet, syns det även mer på gatan. Kanske ännu hårdare och mer tillspetsat.

Klottret är beroende av sin plats och det går att se den senaste tidens aktiviteter som just politisk revirpinkning. Mycket av den tidiga gänggraffitin var en markering av revir. Ett visuellt sätt att markera vilka gator och kvarter som kontrollerades av vem. ”Detta är vårt.” En överträdelse i form av konkurrerande budskap var en direkt provokation eller en krigsförklaring. Så när vänsterfiket Kafé 44 i Stockholm klottras ned av nazistiska slagord är det en rätt meningslös aktion, men syftet är att visa att man kan, om så bara för en kort stund och mest symboliskt, erövra den andres plats.

Denna typ av klotter får sin kanske otäckaste form då man attackerar människors bostäder genom att märka dem på det ena eller andra sättet. De underliggande budskapen är dock tydliga. Vi vet var du finns. Du är inte säker i ditt eget hem.

Nu förändras platsens betydelse. Via sociala medier blir spridandet och gillandet av budskapen lika viktiga som aktionen i sig. Det antifascistiska motståndet efter händelserna i Malmö spreds kanske främst via graffiti, klotter och tags. Målningen ”Kämpa Showan” sitter där den sitter, men blir samtidigt en enande bild för motståndet mot rasism, nazism och fascism över hela världen.