Att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att "skäliga" åtgärder inte gjorts för tillgängligheten kan i framtiden bli en del av diskrimineringslagen. Men vad som är "skäligt" kommer att bedömas från fall till fall utifrån praktiska och ekonomiska förutsättningar vilket öppnar för många frågetecken. Förbudet föreslås gälla inom alla samhällsområden som omfattas av diskrimineringslagen, exempelvis utbildning, hälso- och sjukvård samt varor och tjänster. Men företag med mindre än tio anställda kommer att vara undantagna. I praktiken innebär detta exempelvis att kaféer och småbutiker lagligt kan utestänga kunder som har en funktionsnedsättning.

– Det är en historisk dag på det sättet att regeringen äntligen har kommit till skott och vill visa på att bristande tillgänglighet är diskriminering. Men det finns stora brister i förslaget, säger Ken Gammelgård, förbundssekreterare på rättighetsorganisationen DHR.

Han ser just undantaget för företag med mindre än tio anställda som den största bristen.

­– Jag hade också önskat en offensivare inställning. Nu pratas det mycket om enkla hinder, varför inte tala om större hinder? I den fysiska miljön är det ofta andra hinder än en tröskel som stänger ute, säger han.

Mycket av ansvaret på genomförandet av ett tillgängligt samhälle faller också på den enskilda individen. Lagförslaget innebär i praktiken att enskilda människor juridiskt kan driva frågan om otillgänglighet som ett brott mot diskrimineringslagen. I lagrådsremissen föreslås också att ordet "funktionshinder" i diskrimineringslagen och i skollagen ersätts med "funktionsnedsättning".