– Att komma hit är som att äta en saftig måltid. Man äter energi, säger Aida Parkkinen.

Det är söndag eftermiddag. Åtta tjejer träffas i Husby bibliotek för att öva på Spoken word. Spoken word är en form av poesi som man läser upp inför en publik. Man kan till exempel tala, rimma och sjunga texterna.

– Här på Spoken word kan vi prata om vår längtan. Vi kan prata om vad vi vill, säger Rebecca Forsberg.

En blandning av poesi, filosofi och teater

Rebecca Forsberg kommer från Ratsteatern. Det var hennes idé att starta en workshop i Spoken word tillsammans med Streetgäris.

– Vi gillade idén direkt. Jag tror att Spoken word är en form av skapande som många gillar. Det är en blandning av poesi, filosofi och teater. Det kan också vara rytm och rap, säger Hanna Borglund. Hon är med i Streetgäris styrelse.

Nej! Jag är mer än så

Workshopen börjar med att Rebecca Forsberg leder en övning i att använda rösten. Tjejerna får skratta och skrika, göra sina röster mörkare och ljusare. Efter det ska alla skriva en text och läsa upp den inför gruppen. Dagens tema handlar om att säga nej.

– Nej! jag är inte dina tolkningar av mig! Jag är mer än så. Det finns många karaktärer inom mig.

Johanna Tysk läser upp sin text. Den är en av många fina texter som tjejerna läser upp inför en uppmuntrande publik. Det är mycket skratt. Och mycket allvar.

Det känns förtryckande

Efteråt läser Aida Parkkinen upp en text som hon redan hade skrivit hemma. Hon fick idén efter förra veckans workshop. Hon står upp och berättar med mycket känsla. Hon berättar hur det kan vara att kliva på tunnelbanan med slöja. Vad folk har sagt till henne.

– Din jävla muslimterroristjävel! Det gör ont. Det känns förtryckande. Ingen annan på tunnelbanan säger något. Sedan kommer du hem. Du sätter på tv:n. Där är det en debatt. Där pratar de om ifall du ska ha samma rättigheter som andra människor.

Systrar stöttar varandra

Aida Parkkinen och Faduma Hussein gick med i Streetgäris för några veckor sedan. Jag frågar varför de har kommit till Spoken word.

– Det fyller ett behov som jag har saknat. Det har inte funnits något sådant här förut, säger Aida Parkkinen.

Faduma Hussein nickar.

– Det är lätt att prata om sina känslor här. Och jag tycker att vi systrar ska stötta varandra, säger hon.

Bra att vara olika

Nätverket Streetgäris bildades på kvinnodagen den 8 mars förra året. Det bildades i Husby, men är till för alla kvinnor. Tanken är att kvinnor ska stötta varandra på alla plan i livet.

– Streetgäris startades eftersom det fanns ett behov av en gemenskap för kvinnor. Vi vill mötas och lyfta varandra. Och en viktig regel är att vi tycker att det är bra att vara olika. Vi har alla olika sätt att se på världen och är bra på olika saker. Här ska alla få stöd i det som de själva brinner för. Ingen blir dömd, säger Johanna Tysk. Hon är med i styrelsen.

Viktigt att få vara sig själv

Tjejerna tycker alla att Streetgäris har betytt mycket för dem.

– För mig är det viktigt att få vara en del av något större, men ändå få vara mig själv. I många grupper måste man ändra på sig för att passa in. Men här kan jag visa mer och mer av mig själv. Och ni är fortfarande kvar! säger Johanna Tysk.

Hanna Borglund säger att man blir starkare i grupp. Gruppen har gett henne kraft och kompetens. Och systrar som stöttar.

Känner sig stark igen

Faduma Hussein berättar att hon har varit trött den senaste tiden. Inte haft kraft att tänka på sitt mål, som är att bli regissör.

– Men att vara här har gett mig energi. Jag känner mig stark igen, säger hon.

– Åh! Jag blir så lycklig i hjärtat av att höra det, säger Hanna Borglund rörd.