Bränslet från TVEL, ett dotterbolag till Rosatom, kommer senast i oktober att börja testas i Göteborgs mest närliggande kärnkraftverk, Ringhals, enligt kommunikationschef Gösta Larsen. Bakgrunden är att Vattenfall Bränsle i början av 2012 tecknade ett kontrakt om att testa provleveranser av kärnbränsle från ryska TVEL. Testen kommer att göras i Ringhals reaktor 3 under en femårsperiod från och med i höst. Men avtalet är kontroversiellt. Bland annat eftersom Rosatom tillverkar kärnvapen.

– Jag tycker det är problematiskt att Vattenfall nu bestämt sig att köpa in en ny bränslestav från ett ryskt bolag som också är engagerat i kärnvapenprojekt, säger Åsa Romson (MP), språkrör, till SVT Västnytt.

I Finland har en debatt om Rosatom rasat nu under vintern, bland annat på grund av det finska bolaget Fennovoimas affärer med Rosatom. I januari berättade Vasabladet om Rosatoms omfattande kärnvapendivision: av de totalt 260 000 anställda jobbar fyra av tio med kärnvapen.

Gösta Larsen, hur ser du på att ni tar emot bränsle från ett bolag vars moderbolag tillverkar kärnvapen?

– Rosatom är ett statligt bolag och alla vet att Ryssland har kärnvapen. Kärnkraften har nog mer eller mindre hängt ihop med kärnvapen i alla länder som har kärnvapen historiskt sett, men den här fabriken tillverkar bara kärnbränsle, säger Gösta Larsen.

– Vår uppgift är att utvärdera elementen och se till att de uppfyller kraven kvalitetsmässigt. Om saker inte är okej med fabriken eller sociala ansvaret så kan Vattenfall Bränsle säga nej till leverantören, säger han.

Kritik har också riktats mot att statliga Vattenfall handlar med just ett ryskt energibolag.

– Ryssland använder energipolitiken som ett instrument i utrikes- och säkerhetspolitiken, säger Jakob Hedenskog, vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, till TT/Ny Teknik.

I samband med att TVEL och Vattenfall Bränsle tecknade sitt avfall gick också Rosatom ut med ett pressmeddelande där man skriver att om testen (i Ringhals) blir framgångsrika kan de möjliggöra för den ryska bränsleindustrin att ta sig in i ”västvärlden” och ”därmed utvidga Rysslands roll på världens kärnbränslemarknad”.

Riksdagsledamoten Peter Hultqvist (S) ifrågasatte i en öppen fråga i riksdagen i augusti förra året om ”det är ett svenskt intresse att utgöra inkörsporten till försäljning av ryskt kärnbränsle i västdesignade kärnkraftsreaktorer”. Hultqvist efterfrågade därför en analys från regeringen av de säkerhetspolitiska aspekterna och lämpligheten i avtalet och frågade om utrikesminister Carl Bildt (M) tänkte vidta några åtgärder.

Bildts svar var att staten pekar inte ut vilka leverantörer enskilda bolag – inte heller de statligt ägda – ska använda sig av.

– Jag avser mot denna bakgrund inte att vidta några åtgärder för att tydliggöra en säkerhetspolitisk analys över Vattenfalls affärsförbindelser, sa Bildt, som svar på frågan i riksdagen.

Den 20 februari i år, med två månader kvar till leveransen till Ringhals kunde Dagens Industri berätta att ryska medier rapporterade om att Rosatom skakades av flera korruptionsskandaler ”som är så pass allvarliga att det enligt ryska medier kan påverka säkerheten i de produkter som bolaget levererar” skrev Di. Tio miljoner kronor kan ha förskingras och studenter kan ha används för utveckling av produkter, enligt Di.

Vattenfall svarade i ett pressmeddelande att ”korruptionsuppgifterna tas på största allvar” och att uppgifterna ska undersökas, men avtalen löper vidare som planerat.

Gällande att göra affärer med kärnvapentillverkare, har inte statliga Vattenfall någon policy emot det?

Per-Olof Nestenborg, chef för Vattenfall kärnbränsle, svarar:

– Vattenfall gör affärer med den del som arbetar med den civila kärnkraftmarknaden. Det finns inga begränsningar i det avseendet, Vattenfall följer gällande regelverk och krav på god affärssed och vi följer vi vår uppförandekod, Svenska regeringens, IAEA:s och FN:s riktlinjer.

Om Vattenfall kommer att köpa kärnbränsle från TVEL avgörs när Ringhals har utvärderat leveransen, vilket väntas bli runt år 2020.