Majoritet i EU-parlamentet vill ha tuffare klimatmål
I veckan röstade EU-parlamentet för att skärpa klimatmålen för 2030 jämfört med kommissionens förslag. Men det nya förslaget är långtifrån tillräckligt, tycker Klimataktion.
På onsdagen röstade EU-parlamentet för att det behövs tre bindande klimatmål för år 2030. Det handlar om 40 procent minskade utsläpp av växthusgaser, 30 procent förnybar energi och minskad energianvändning med 40 procent jämfört med 1990 års siffror. Därmed vill parlamentet gå längre än EU-kommissionen, som inte vill ha något bindande mål kring energieffektivisering. Det trots att många klimatförespråkare ser det som ett av de viktigaste verktygen för ett hållbart klimat.
– Det är bra att vi nu tar strid mot kommissionen och medlemsländer som Sverige, som bara vill ha ett enda mål om utsläppsminskning, säger Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, i ett uttalande efter omröstningen.
En majoritet i EU-parlamentet stödde förslaget om de nya tuffare målen, också bland de svenska parlamentarikerna. Men Moderaterna föredrog en linje där det övergripande målet ska handla om att minska utsläppen, utan bindande mål kring energieffektivisering och förnyelsebar energi. Christopher Fjellner, moderat EU-parlamentariker, tycker att bindande mål stjälper mer än det hjälper och blir onödigt dyrt.
”För även om man kan argumentera för att det är angeläget att främja förnybart, minska andelen kärnkraft eller energieffektivisera si och så mycket är det i sig inget självändamål. Tvärtom riskerar fragmenterade mål att leda till att det blir både svårare och onödigt dyrt att minska utsläppen.”, skriver han på sin blogg.
Klimataktion, som driver kampanjen Halvera.nu tillsammans med Miljöförbundet Jordens vänner, tycker att parlamentets inriktningsbeslut är bra, men långt ifrån tillräckligt.
– Det är hemskt att vi spelar roulette med vår jord som vi gör i dag. Det innebär stora risker för alla arter och civilisationer på jorden, säger Pia Björstrand, talesperson för Klimataktion.
Klimataktion förespråkar en halvering av koldioxidutsläppen till år 2018 och har presenterat en handlingsplan för hur detta kan gå till.
– Bindande hårda klimatmål i enlighet med klimatforskningen är nödvändiga för att något ska hända över huvud taget. Vad EU gör är jätteviktigt och kan fungera som en förebild för resten av världen. Vilken klimatpolitik som Kina och USA för är det som är absolut viktigast, säger hon.
I mars ska Europeiska rådet ta ställning till den nya klimatpolitiken. Kommissionen ska i nästa steg komma med skarpa förslag på ny lagstiftning som ska antas efter EU-valet i maj. Pia Björstrand är ändå hoppfull om en framtida klimatpolitik inom EU som är mer i linje med Klimataktions mål.
– I takt med att klimatförändringarna blir mer och mer synliga så kommer EU bli mer mottagliga för tuffare klimatmål. Vi måste ändra livsstil för att kunna leva vidare utan katastrofala följder, säger hon.
Nuvarande klimat- och energimål:
Nuvarande EU-mål på klimat- och energiområdet sträcker sig fram till 2020 och innebär att:
• utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent
• andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändning i EU
• energianvändningen ska minska med 20 procent

