Medierna räds klimatfrågan
Journalisters okunnighet och egenintressen kväver debatten om klimatet, menar Birger Schlaug.
Klimatfrågan väger inte så tungt i den politiska debatten. Miljöpartiet och Vänsterpartiet hävdar att det egna partiet är bäst. Båda partierna hävdar, när det lämpar sig, att man inser att klimatfrågan är ”vår tids största utmaning”. Menar man allvar med det man säger så är det märkligt att man ägnar så lite tid åt den utmaningen. Man hjälper inte till att skapa opinion precis.
Kanske är det otacksamt? Medierna brukar inte uppmärksamma utspel i klimatfrågan. För de politiska journalisterna är klimatfrågan främmande mark. De känner sig hemma i debatter som rör jobbskatteavdrag, vinster i välfärden och skolfrågor. De räds att ställa frågor om klimat- och miljöpolitik. De saknar kunskap för att göra en mer kvalificerad analys.
Kanske är detta klimatpolitikens största problem. De som förmedlar budskapen kan inte frågan. De kan inte göra den mest elementära analys av sambandet mellan ekonomisk tillväxt och klimat, de förstår inte sambandet mellan konsumtion och utsläpp. Det är främmande mark för dem. Så mycket enklare att prata på om sådant som de alltid pratat på om.
De som styr debatten i medierna tillhör dessutom den relativt välbetalda grupp som förmodligen gör de största klimatavtrycken genom sitt sätt att resa, bo och konsumera. De tillhör ofta den sfär som har mest att förlora såväl på en skärpt klimatpolitik som på krav om större personligt ansvar.
Vad skulle till exempel Mats Knutssons hustru säga om han tar ansvar genom att i sina politiska analyser problematisera resebranschen och vårt sätt att konsumera? Han är gift med Lottie Knutsson som är kommunikationsdirektör på en av Sveriges största resebolag (Fritidsresor) och dessutom styrelseledamot i ett av de bolag (HM) som lever på att vi tillägnat oss ett ohållbart konsumtionsmönster. En debatt om hur mycket vi släpper ut per capita genom vår konsumtion och vårt resmönster vore direkt negativ för företag som Fritidsresor och HM.
Mats Knutsson är lika jävig i det som kallas vår tids största utmaning som en make till en anklagad hade varit i en domstol.
Konkurrensen i klimatfrågan är nyttig för både V och MP, sa Jonas Sjöstedt på en presskonferens under V-kongressen. Det äger nog sin riktighet. Jonas Sjöstedt ägnade faktiskt nästan hela sitt jultal åt klimatfrågan. Han var också den ende som på förra årets Almedalsscen problematiserade konflikten mellan ekonomisk tillväxt och ansvar att minska den konsumtion och livsstil som faktiskt leder till ökande utsläpp.
Sjöstedt tycks dock vara betydligt mer engagerad än sitt parti i dessa frågor. Vänsterpartiets kongresser sjuder inte precis av engagemang för vår tids stora utmaning. För Miljöpartiet gäller det motsatta: kongresserna pressar för att skärpa partiets klimatpolitik på ett sätt som ofta partiledningen tycks känna viss olust inför.
Eftersom det är partiledningen – inte kongressen – som kan komma att ta plats som statsråd och statsekreterare efter valet så känns det lite darrigt. Mats Knutsson kanske kan andas ut.