Blommor blev symbol mot hatet
Efter förra veckans attacker mot flera religiösa byggnader i Stockholm möttes moské- och kyrkobesökarna av blommor på måndagsmorgonen.
– Jag blev positivt överraskad och väldigt glad och hoppfull, säger Islamiska förbundets Omar Mustafa.
Bland annat Stockholms moské, Hagsätra kapell och en kyrka som används av etiopiska ortodoxa församlingen i Hagsätra utsattes förra veckan av en attack där någon ritat hakkors på dörrar vid ingången. Men som ett svar på detta möttes istället besökarna på måndagsmorgonen av blommor och texten "För varje hatbrott finns det en blomma. Varje attack mot er är en attack mot Sverige. Vi står tillsammans".
Avsändaren var anonym, men aktionen fick ett enormt genomslag i sociala medier efter att Omar Mustafa, ordförande i Islamiska förbundet som bland annat driver Stockholms moské, twittrade ut bilder på blommor och själva hälsningen på måndagsmorgonen.
– Det var anonyma älskare som visade sin kärlek. Jag blev positivt överraskad och väldigt glad och hoppfull, säger Omar Mustafa.
Stockholms moské har fått flera stöttande mail och brev av upprörda personer som fördömer nazisternas attack förra veckan. Samtidigt får moskén hatbrev och andra meddelanden med islamofobiskt innehåll eller utsätts för skadegörelse i genomsnitt varannan vecka och det har pågått ända sedan moskén invigdes år 2000, säger Omar Mustafa.
– Hatmailen är i en sådan omfattning att vi tyvärr har vant oss vid dem. Hakkorsen förra veckan var däremot det värsta hittills. Grundproblemet är strukturellt. Det finns ett hat som gror i samhället, en rörelse som är uppbyggd på en hatfull ideologi, säger han.
Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) anmäls årligen omkring 310 brott i Sverige där huvudmotivet är islamofobiskt, vilket är en svagt uppåtgående siffra. Andelen av dessa brott som klassades som skadegörelse på moskéer var under 2012 sex procent, vilket är mindre än hälften så många jämfört med två år tidigare.
Men mörkertalet kan vara stort. Omar Mustafa säger att många muslimska församlingar väljer att inte anmäla brotten, eftersom det leder till uppmärksamhet och fler hatbrott.
– Många väljer att tysta ner, men det är ingen lösning i längden, säger han.
Islamofobiska hatbrott tar sig ofta, enligt BRÅ, grövre uttryck som hot eller trakasserier än de hatbrott som har kristofobiska motiv. 2012 anmäldes omkring 200 hatbrott med just detta motiv, vilket är dubbelt så många som bara två år tidigare. Drygt hälften av dessa brott utgörs av skadegörelse på kyrkor och församlingshem.
