Det närmar sig jul. Alla får panik. Över olika saker. Vissa får panik över att de inte hinner med i julstressen. Andra över att de inte kan ställa mat på julbordet eller att de inte har råd med julklappar till sina barn. Ytterligare andra får rasistpanik över att en skola ville ha ett mer traditionellt luciatåg och kallar det PK-kulturmarxism, fast det väl egentligen var tvärtom. Förvirringen är fullkomlig. Ska de verkligen ta våra svenska traditioner med jultomtar och pepparkakor ifrån oss, frågar de sig.

Att kryddorna till pepparkaksgubbarna kommer från Mellanöstern och jultomten ursprungligen från Turkiet verkar få bry sig om. Den givmilda turkiska ärkebiskopen och senare helgonet Sankt Nikolaus som gav anonyma gåvor till de fattiga och blev förebilden till vår tids Sankta Claus fick min vän att börja gråta. ”Det är så sorgligt”, sa hen. ”Traditionen att ge gåvor började i en tanke kring att de fattiga skulle få ta del av det som annars bara kom de rika till godo, men nu är det just fattiga som ingenting får medan alla andra firar jul. Kan vi inte göra en tradition av att alla ger paket till någon som har det sämre?”

”Nej” svarade jag. ”Nej, vi ska inte göra tradition av att de rika i nåd ger till de fattiga en gång om året. Problemet är inte att fattiga inte får några julklappar. Problemet är att de är fattiga. Och det löser vi genom strukturell solidaritet.”

Min vän torkade tårarna och höll med. Vi diskuterade solidaritet och organisationer som man kan vända sig till om man inte kan stå ut med tanken på barn som kanske blir utan klappar här och nu, i väntan på revolutionen. Jag rekommenderade min vän Matkassen och att skriva under uppropet för basinkomst så vi kan få ett systemskifte. Sedan investerade jag 50 kronor i en insamling till att ge en antirasistisk julklapp åt svenska folket; en helsideannons i Dagens Nyheter som avlivar de myter om invandring som nyligen fick lov att ståta i en av våra största dagstidningar.

Så är vi tillbaka i rasismen igen. Rasism och fattigdom. December 2013 och det blir bara värre. Men det innebär också att motståndet, upprördheten och viljan att skapa förändring växer: Svenska motståndsrörelsen attackerade ett fredligt antirasistiskt demonstrationståg – men blev bortmotade av demonstranterna. Insamlingen för annonsen fick ihop 50 000 kronor redan första dagen. Matkassen har över 52 000 följare som nu förstått att vårt sociala skyddsnät är sönder.

Där finner jag mitt julhopp.

I medvetenheten.

I förändringen.